"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Anknuten som postdoktor till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapEnhet: Stipendium
Publicerad: 2025-03-11 Uppdaterad: 2025-03-13, 15:26

Genom isen – på jakt efter arktiska sjöars historia och framtid

PORTRÄTT Sjöar spelar en viktig global roll för lagring av kol. Václava Hazuková, forskare med en förkärlek till vatten, är på jakt för att lära sig allt hon kan om kolinlagring i arktiska sjöar. Hennes forskningsambitioner har tagit henne till Umeå, där hon som KBC-Kempe postdoktor kombinerar expertis från flera olika vetenskapliga discipliner för att skapa en så kristallklar bild som bara möjligt av arktiska sjöar.

Bild: Mattias Pettersson
Anknuten som postdoktor till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapEnhet: Stipendium

Tanken att dessa ekosystem kan vara så komplexa, men ändå så dolda under ytan, fascinerade mig

Från fiskdammar till sjöar 

Václava Hazuková, eller Vendy som hon kallas av kollegor och vänner, har just återvänt från en exkursion i Abisko när jag träffar henne i KBC-huset. Kylan verkar inte påverka henne, och hon låter den friska februariluften fylla hennes kontor genom det öppna fönstret. 
– Jag har inte sett solen på flera veckor, så jag var bara tvungen att släppa in den, säger hon.

Att Vendy skulle fascineras av vatten är kanske inte så förvånande. Uppvuxen i Tjeckien omgavs hon av fiskdammar med anor från medeltiden. 
– Dammarna är en stor del av tjeckisk kultur och historia, berättar hon och förklarar att de ursprungligen byggdes för att säkra en pålitlig matkälla.

Idag är Tjeckien fortfarande en av världens största producenter av karp, och dammarna fungerar som ekologiska fristäder för fåglar, fiskar och mikroorganismer. 
– Men man vill inte bada där, skrattar hon och berättar hur hon under sina kandidatstudier samlade in prover av fytoplankton från det grumliga vattnet. 

Trots att dammarna kanske inte var de mest glamourösa av vattensamlingar, väckte de en djupare nyfikenhet hos Vendy – en fascination för hydrologiska ekosystem. 
– Tanken att dessa ekosystem kan vara så komplexa, men ändå så dolda under ytan, fascinerade mig, förklarar hon. 

Liv kan anpassa sig och överleva även i de tuffaste miljöer

Ett begravt arkiv 

Vendys resa tog henne till Ohio, där hon tog sin masterexamen genom att studera kiselalger – mikroskopiska alger i Eriesjön, en av de Stora sjöarna. Cuyahoga-floden, som rinner ut i sjön, var så förorenad att dess vatten började brinna flera gånger. 
– Men det visade mig att liv kan anpassa sig och överleva även i de tuffaste miljöer, säger hon.
 
Under sin tid i Ohio kom hon i kontakt med paleolimnologi – studiet av sjöars historia. 
– Jag insåg tidigt att jag gillar både arkivforskning och mikroskopi. I min avhandling fick jag göra båda, berättar hon och förklarar att mikroskopiska alger ger en ögonblicksbild av historien när de dör. 

– Kiselalger skyddas av kiselskal, som glas. När de dör sjunker de till sjöbotten, bevaras och blir en del av sedimentlagren. Där stannar de i tusentals år – tills jag kommer och samlar in sedimentprover, säger hon. 

Genom att analysera artsammansättningen av kiselalger i vattenprover och de fossila mikroalgerna i sedimentkärnor kunde hon rekonstruera vattenkvaliteten och klimatet i Eriesjön, tusentals år tillbaka i tiden. 

Från blått till brunt 

Hennes vilja att förstå akvatiska ekosystem, oavsett om de frodas eller är utsatta, ledde henne till doktorandstudier i ekologi och miljövetenskap vid University of Maine. Där började hon studera arktiska sjöar i Grönland, med fokus på sjömetabolism och hur dessa sjöar påverkas av säsongs- och klimatförändringar. 
– De grönländska sjöarna var genomskinligt turkosa första gången jag var där, berättar hon. 

Men på grund av ökad nederbörd och värme under hösten 2022, har många av dem plötsligt blivit bruna. 
– Extrem nederbörd i denna, historiskt sett, mycket torra region har spolat ner stora mängder organiskt material i sjöarna. Det är oroväckande, och vi vet ännu inte helt vad det innebär för sjöarnas framtid. 

Trots oron över förändringarna trivs hon i de avlägsna miljöerna i Grönland och Abisko. 
– Det är något fridfullt med dessa lugna, avskilda platser. Det är svårt att beskriva, men jag älskar att vara där och längtar alltid tillbaka, säger hon och berättar att hon i sommar ska tillbaka till Grönland för att samla in mer data. 
– Fast jag föredrar att samla in prover när sjöarna är istäckta – det är mycket stabilare att arbeta på isen än från en liten, vinglig båt, skrattar hon. 

Komplexa hydrologiska ekosystem kräver ett tvärvetenskapligt team 

Idag forskar hon om kolcykler i arktiska sjöar – ekosystem som nu genomgår snabba förändringar på grund av det varmare klimatet. 
– Vi vet att sjöar är viktiga för kolinlagring globalt, men samtidigt finns det fortfarande mycket vi inte vet om arktiska sjöars bidrag till kolcykeln, säger hon.

Jag började detta projekt med ett fokus på biogeokemi, men allt hänger ihop

Kol i sjöar, delvis producerat av alger, kan ha tre olika öden: 
– Det kan antingen transporteras vidare nedströms, omvandlas till koldioxid genom metabolism, eller lagras i sjösediment. Mitt projekt fokuserar på det sistnämnda, där jag försöker ta reda på om dessa sjöar i framtiden kommer att lagra mer eller mindre kol, säger hon. 

Sjöar är bara en del av ett större hydrologiskt ekosystem, och att förstå varje komponents roll är centralt i Vendys forskning.  
– Är det temperaturen, kemin, sjöarnas placering i landskapet eller tiden de är istäckta? Vilka faktorer är viktigast? frågar hon sig i sin forskning. 

Hennes drivkraft att studera dessa komplexa system kommer från glädjen i att lösa pussel. 
– Jag började detta projekt med ett fokus på biogeokemi, men allt hänger ihop, och jag vill bidra med så många pusselbitar som möjligt.

Hennes postdoktorsprojekt, som stöds av Kempestiftelsen, sammanför forskare från tre olika fält vid Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC: Jan Karlsson, ekologi, Jean-François Boily, kemi och Martin Rosvall, fysik. 

– För att förstå om bindningen mellan mineraler och organiskt material kan bidra till att bevara kol i sjösediment är kemi en viktig del av projektet, medan fysik kommer in när vi vill studera det större prespektivet genom nätverksmodellering, förklarar hon. 

Hon flyttade till Umeå i slutet av sommaren 2024 och beskriver det som att ha hittat hem. Hon uppskattar både stadens gångvänlighet och dess rika kultur- och musikliv. På fritiden utforskar hon och hennes man den närliggande naturen och allt som Umeå har att erbjuda. 

För Vendy bär varje samlign med vatten på en berättelse som väntar på att bli avslöjad. När arktiska sjöar förändras i en alarmerande takt ger hennes forskning en viktig inblick i deras förflutna och nutid – och hjälper oss att bättre förstå deras framtid. 

Kontaktinformation