Varför samverka?

Att styra samhället och den offentliga förvaltningen är ofta svårt eftersom olika politiska mål kan krocka med varandra. Det här märks särskilt tydligt inom miljöpolitik och hur vi hanterar naturresurser. När politiska mål krockar uppstår ofta svåra beslut och ibland även konflikter. Detta kan hanteras genom samverkan – alltså att olika aktörer samarbetar. Under de senaste åren har samverkan blivit ett allt viktigare och mer formellt verktyg inom flera politikområden, vilket också präglat den forskning och undervisning som bedrivs av den statsvetenskapliga institutionens miljöforskare.

Vilken betydelse har er forskning haft för fältet?

Den forskning som profilen bedrivit har utvecklat kunskapen om när och hur samverkan kan vara lämpligt och vilka förutsättningar som krävs (t ex Bjärstig et al. 2024, de Boon et al. 2022, Johansson et al. 2020, Mancheva 2024, Osei 2025. Men samverkan vägleder också hur vi bedriver vår forskning i praktiken, och har bidragit till en utveckling inom miljöforskningen i stort där tvärvetenskapliga samarbeten med andra ämnesdiscipliner är självklara. Sådan samverkan med ekologer har t ex resulterat i en datamodell för att visualisera och analysera hur olika riksintressen fysiskt överlappar varandra (Svensson et al. 2020) för att utveckla översiktsplaneringen i glesbygd (Zachrisson et al. 2021, Thellbro et al. 2022. Liksom i rekommendationer för hur olika viltpopulationer såsom rovdjur, klövvilt eller stora betande fåglar kan förvaltas på ett hållbart sätt (Cromsigt et al. 2023).

Älg i skog, norra Sverige

BildFabio Wolf Pierre König

Tvärvetenskaplig samverkan ger ofta bättre svar på många forskningsfrågor eftersom de adresserar en bredare och mer holistisk förståelse. Det behövs när vi studerar så komplexa problem som miljöpolitiken hanterar.

Från tvärvetenskap är steget inte långt till transdisciplinaritet där också allmänheten, myndigheter och företag inkluderas i forskningens faktiska genomförande – i allt från att formulera forskningsfrågor och delta i materialinsamling till att tolka och värdera forskningsresultat. Inom forskningsprofilen finns stor erfarenhet av att arbeta transdisciplinärt för att samskapa ny kunskap och omsätta forskning i praktik. Ett exempel är när en forskargrupp återkommande träffade ett brett spektrum av samhällsaktörer i Jokkmokk och Storuman för att samtala om hållbar utveckling i relation till de nya gruvor som planerades i de två kommunerna (Beland Lindahl et al. 2016). Projektet studerade bland annat hur dialog kan användas som ett verktyg för konflikthantering (Johansson et al. 2022) och inspirerade Jokkmokks kommun till att genomföra en serie av medborgardialoger (Zachrisson och Beland Lindahl, 2023.

Kollage av tidningsartiklar

BildLinnéa Eriksson Östberg

Ett annat exempel är när några av profilens forskare tillsammans med politiker, tjänstemän och medborgare tog fram en ny översiktsplan för Vilhelmina (Bjärstig et al. 2018, Vilhelmina Kommun 2018). Syftet var att förbättra planeringsprocessen genom en utvecklad användning av landskapsdata och utökad dialog. Andra projekt som involverar praktiker och medborgare är exempelvis RecoSal där samskapande av ny kunskap för en framtida laxförvaltning sker tillsammans med lokala aktörer, och integrerar traditionell och lokal kunskap med vetenskap (Bjärstig et al. 2025).

Ta ner himlen till jorden

BildFrida Hammar

Projektet Ta ner himlen till jorden involverade samskapande för att titta på hur skogen kan göras konstruktivt angripbar i lokala sammanhang (Reimerson et al. 2025). Ytterligare ett exempel är ett projekt som involverar massajer, myndigheter och forskare i Tanzania för att bättre hantera konflikter mellan människor och lejon. Det verktyg som samskapades för att hantera konflikter, s.k prestationsbaserad bevarandeersättning, ingår numera i UNESCOs verktygslåda för bevarande och hållbar utveckling. 

Lejon på savannen

BildCreative Commons

Vad ser ni som de viktiga ämnena i framtiden inom ert forskningsfält?

Transdisciplinaritet har blivit vanligare de senaste åren och förväntas bli ännu viktigare i framtiden. Det synliggör och integrerar olika former av kunskap och erfarenheter som kan vara avgörande för att förstå och hantera komplexa problem, vilket möjliggör mer effektiva lösningar och innovation. Vidare säkerställs att forskningen tar upp samhällsviktiga frågor, validerar forskningsresultat och ökar chansen att dessa omsätts i handling.

Det är också av allt ökande vikt att forskare deltar aktivt i samhällsdebatten för att ytterligare bidra till att forskning omsätts i handling. Här finns redan goda exempel bland institutionens miljöforskare, som när Elias Isaksson gjorde ett inlägg om vikten av att gynna cykeltrafik och Emil Olofsson m.fl. om polariseringen kring den gröna omställningen.