Voluntary agreements to protect private forests – A realist review
Forest Policy and Economics 128 (2021)
Artikelförfattarna: Matilda Miljand, Therese Bjärstig, Katarina Eckerberg, Eeva Primmer och Camilla Sandström.
Inom skogspolitiken ökar kraven på skydd av biologisk mångfald och betydande resurser satsas på att minska utarmningen av djur- och växtarter inom skogsekosystemen. Som komplement till statligt inköp av mark i form av reservat har frivilligt skydd blivit en alltmer nyttjad lösning både i Sverige och internationellt. Frivilligt skogsskydd innebär att privata skogsägare kommer överens med staten genom ett avtal om att bevara vissa typer av skogsekosystem mot ersättning. Frivilligt skydd antas vara mer kostnadseffektivt än att staten köper in marken och ses också som ett sätt att förbättra relationerna till privata skogsägare inom naturvården. Men hur väl fungerar frivilligt skogsskydd, vilka är viktiga förutsättningar och vilka faktorer bör beaktas när programmen utformas och genomförs? Det har vi undersökt genom en systematisk utvärdering av litteraturen inom forskningsfältet.
Förlusten av biologisk mångfald fortsätter att öka, vilket rapporteras inte minst av uppföljningarna inom den internationella plattformen för biologisk mångfald IPBES. Även konflikterna kring hur skogen bör brukas har ökat, och i länder där privat skogsägande dominerar har frivilligt skydd av natur- och skogsekosystem introducerats som ett instrument för att minska konflikterna sedan cirka två decennier. Finland satsade exempelvis stort på programmet METSO där frivilligt skogsskydd formaliserades, och Sverige följde efter med KOMET-programmet från 2010. Hittills saknas dock en överblick över hur dessa olika program för frivilligt skydd fungerat, vilket denna artikel bidrar till att systematiskt kartlägga.
Genom specifikt utformade kriterier fann vi totalt 2231 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet, varav 43 slutligen befanns vara relevanta för vår studie. Vi systematiserade informationen från dessa artiklar och använde sedan den för att relatera olika kontextuella faktorer (skogsägarkaraktäristik, typ av skog, institutionell process, rådgivning, kontraktdesign) till s k mekanismer för påverkan (attityder till ekonomi och miljö, autonomi, rättvisa, kunskap, tillit). Dessa samband analyserades oss, men vi hade också en referensgrupp bestående av praktiker inom frivilligt skogsskydd som hjälpte till att validera resultaten.
Artikeln ingår som en del i Matilda Miljands doktorsavhandling. Den är finansierad av MISTRAs råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) som syftar till att förbättra beslutsunderlaget för det svenska miljöarbetet. Syftet med doktorandarbetet var även att utveckla systematisk utvärdering inom samhällsvetenskapliga miljöfrågor eftersom inhämtningen av evidens för besluten fortsatt domineras av teknik och naturvetenskap trots att miljöproblemen oftast handlar om frågor kring politik, värderingar, organisation och samhällsstyrning.
Resultaten sammanfattas i ett analytiskt ramverk som kan användas av praktiker för att bättre förstå vad som händer. Det kan även nyttjas som utgångspunkt för fortsatt forskning. De enskilda skogsägarnas attityder till miljö var den främsta förklaringen till att de är villiga att ingå ett frivilligt avtal. Motivationen att skydda värdefulla skogsekosystem stärks av skogsägarens vilja att bevara ett arv där det finns en personlig känsla av koppling till naturen. Det innebär att skogsägaren ser det som viktigt att fortsatt äga marken, och det bekräftar att frivilligt skogsskydd är ett betydelsefullt komplement till inköp av mark för att öka skyddet av biologisk mångfald.
Länk till artikeln: klicka här
