Forskarutbildning i ekologi, miljövetenskap och naturgeografi

Foto: Tomas Utsi

BildTomas Utsi

Vi arbetar med allt ifrån biogeokemiska, hydrologiska och geomorfologiska processer till olika organismers evolution, kemiska sammansättning, beteende, samspel och spridning. Vi studerar också biologisk mångfald inom många olika artgrupper och effekter av mänsklig intervention, hur olika naturtyper samverkar och hur landskapet ser ut och har sett ut i ett historiskt perspektiv.

Vi använder ett brett spektrum av metoder, till exempel matematisk modellering, experiment i laboratorium och i fält och långsiktig miljöövervakning. Skalan varierar från den molekylära till den globala. Vår forskning har en tonvikt på nordliga ekosystem men berör även ekosystem på andra breddgrader samt frågeställningar av världsomspännande betydelse.

Vi försöker förstå hur ekosystem fungerar utan människans inblandning samt hur verksamheter som skogsbruk, flödesreglerande dammar i vattendrag, föroreningar, överfiskning, främmande organismer och ekologisk restaurering har påverkat och kommer att påverka den biologiska mångfalden och funktionen av ekosystem i bland annat fjäll, skogar, sjöar, älvar och hav.

Effekter av globala klimatförändringar är ett viktigt forskningsfält, oavsett om de är naturliga eller orsakade av människan. Två större projekt om havet och om restaureringsekologi har klimatförändringar som ett övergripande tema. Verksamheten vid forskningsstationen i Abisko är också i stor utsträckning inriktad mot förändringar i klimat.

Forskningen bedrivs inom mer eller mindre starkt organiserade forskargrupper och sker i samarbete med många andra forskare och institutioner världen över. Vår forskning om ekosystemförändringar har identifierats av fakulteten som en särskilt stark forskningsmiljö.

Läs mer om forskningen vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap