Engelskt namn: Specialisation in Cultural Analysis II
Denna kursplan gäller: 2010-01-18 till 2012-01-01 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2021-01-18
Kursplan för kurser med start mellan 2018-01-15 och 2021-01-17
Kursplan för kurser med start mellan 2016-01-18 och 2018-01-14
Kursplan för kurser med start mellan 2014-01-13 och 2016-01-17
Kursplan för kurser med start mellan 2012-01-02 och 2014-01-12
Kursplan för kurser med start mellan 2010-01-18 och 2012-01-01
Kurskod: 1KA001
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Kulturanalys: Grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-11-22
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2009-12-16
I kursen Kulturanalytisk fördjupning II ingår arbete med informationspresentation och programvara för digitala ljud- och bildmedier samt skapandet av en webnärvaro genom olika sociala medier. Vidare behandlas projekt och projektledarskap, gruppdynamik samt projekts betydelse i nutida organisationer. Därutöver innehåller terminen kunskaper om kulturanalytiska metoder och praktiskt fältarbete. I kursen ingår också att opponera på en vetenskaplig uppsats. Kursen består av fyra moment: 1) Informationspresentation, 2) Projektledarskap, 3) Kulturanalytiskt fältarbete, och 4) Examensarbete.
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Redogöra för: olika former för informationspresentation, hur sociala medier på webben fungerar, teorier om gruppdynamik och projektledarskap, ett eget fältarbete i en fältrapport. Uppvisa förståelse för: hur olika nätbaserade presentationsformer fungerar och hur de kan användas, projektformens karakteristika, olika kulturanalytiska metoders för- och nackdelar. Uppvisa förmåga att: skapa en närvaro och hemsida på webben och kritiskt förhålla sig till detta, delta i, och leda, ett kulturanalytiskt projekt, genomföra ett kulturanalytiskt fältarbete, kunna problematisera och teoretiskt bearbeta egna erfarenheter av materialinsamling, använda ett insamlat material och skriva en vetenskaplig uppsats, kritiskt granska en annan uppsats och i ett slutseminarium genomföra opposition på denna.
Univ: Kulturanalysprogrammet termin 1-3, eller motsvarande kunskaper.
MOMENT 1. Informationspresentation (7,5 hp) Information presentation Innehåll Momentet behandlar grundläggande kunskaper i informationspresentation med hjälp av digitala ljud- och bildmedier. Studenterna skapar en webnärvaro genom användandet av olika typer av sociala medier (bloggar, twitter, youtube, facebook, flickr, slideshare). De fördjupar även ett kritiskt och reflexivt förhållningssätt till sådana medier. Vidare tillägnar sig studenterna kunskaper i hur webben kan användas som meritportfolio och för marknadsföring. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten känna till och på en övergripande nivå kunna: Redogöra för: olika former för informationspresentation. Uppvisa förståelse för: hur olika sociala medier på webben fungerar. Uppvisa förmåga att: skapa en närvaro på webben, omsätta kunskaper i bildbehandling och webbdesign för att kommunicera ett budskap på Internet, analytiskt, kritiskt och reflexivt förhålla sig till olika IT-verktyg, analytiskt, kritiskt och reflexivt förhålla sig till vad det innebär att vara offentlig på webben, skapa formatmall i word och följa layout-direktiv. Uppvisa kunskaper i: hur man komponerar en hemsida utifrån tekniska såväl som kommunikativa krav. Undervisningens uppläggning Pedagogiskt utgår momentet ifrån ett problembaserat angreppssätt. Momentet utförs i HUMlabs studiomiljö och bygger på introducerande föreläsningar men främst på workshops, samtal, handledning och praktisk critical making. MOMENT 2. Projektledarskap. Att planera och leda ett kulturanalytiskt projekt (7,5 hp) Project Leadership. Planning and Leading a Project in Cultural Analysis Innehåll Momentet behandlar grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring vad det innebär att planera, leda och arbeta i projekt, speciellt med kulturanalytisk inriktning. Olika modeller för grupprocesser och gruppdynamik diskuteras och teorier kring projektledarskap och ledarskap behandlas. Vidare diskuteras vad det innebär att arbeta i grupp och ta gruppbaserade beslut. Momentet innefattar också kunskaper om projektarbetets och projektledarskapets relation till nutida organisationer och organisationsteorier. Studenterna arbetar under momentet i egna projektgrupper, vilket ger praktiska erfarenheter och utgör utgångspunkt för diskussion av teoriernas praktiska innebörder. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Redogöra för: projektformens karakteristika, teorier om gruppdynamik och projektledarskap. Uppvisa förståelse för: hur grupprocesser kan påverka arbetet i projekt, hur olika organisationsmodeller och ledarskapsteorier kan styra agerande. Uppvisa förmåga att: delta i, och leda, ett kulturanalytiskt projekt, problematisera olika organisationsmodellers och ledarskapsteoriers för- och nackdelar, formulera och presentera en projektrapport, reflektera över ett eget projektarbete i relation till kurslitteraturen. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier samt gruppövningar bl.a. i form av projektarbete. MOMENT 3. Kulturanalytiskt fältarbete (7,5 hp) Fieldwork in Cultural Analysis Innehåll Momentet behandlar metodfrågor och innebär bland annat självständigt praktiskt fältarbete. Genom insamling och bearbetning av arkivalier och annat källmaterial tillägnar sig studenten fördjupad kunskap om kulturanalytiska metoder. Stor vikt läggs vid källkritik, reflexivitet samt etiska frågor. Fältarbetet kan väljas i anslutning till den studerandes profilorientering och bör ligga till grund för det examensarbete som skrivs under moment 4. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Uppvisa förmåga att: planera och genomföra ett kulturanalytiskt fältarbete, problematisera och teoretiskt bearbeta ett insamlat material, samt redogöra för detta i en fältrapport, i relation till kurslitteraturen föra en reflexiv diskussion kring relationerna mellan insamlingsmetod och insamlat material, bland annat med avseende på etiska aspekter. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, praktiskt fältarbete samt handledning. MOMENT 4. Examensarbete (7,5 hp) Degree Assignment Innehåll Momentet behandlar vetenskapligt skrivande och innebär att studenten ska skriva en vetenskaplig uppsats, vilket inkluderar färdigheter i vetenskaplig bearbetning och skriftlig presentation. Momentet berör också grunder i vetenskaplig granskning, och studenten skall genomföra ett opponentskap, dvs en konstruktiv granskning av en annan students uppsats. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: använda ett insamlat material och skriva en formellt korrekt vetenskaplig uppsats, kritiskt granska en annan uppsats och i ett slutseminarium genomföra opposition på denna. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, handledning och obligatoriska seminarier för ventilering av uppsats med obligatoriskt opponentskap.
Moment 1: Examination består av obligatoriska seminarier, gruppövningar, skapandet av en individuell närvaro på webben samt genom en hemskrivning (paper) omfattande 5 sidor. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 2: Examination sker genom aktivt deltagande i gruppbaserad projektplaneringsuppgift med muntlig och skriftlig redovisning (projektrapport) samt genom individuell hemskrivning. Vid gruppexamination ges betygen Godkänd eller Underkänd. Vid hemskrivning ges betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 3: Examination sker genom aktivt deltagande i gruppövningar med muntlig eller skriftlig redovisning samt genom fältrapport. Vid gruppövningar ges betygen Godkänd eller Underkänd. Fältrapporten bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 4: Examination sker i form av skriftlig uppsats omfattande 10-15 A4-sidor, ventilerad vid gemensamt seminarium, varvid uppsatsens innehåll, struktur och språk beaktas. Uppsatsen bedöms genom betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Examination sker även genom genomförande av opposition av annan students uppsats. Oppositionen bedöms med betygen Godkänd och Underkänd. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 3 av 4 moment. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets Tillgodoräknandeordning, http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.
Moment 1: Informationspresentation (7,5 hp) Levinson, Paul, 2009. New new media. Boston: Allyn and Bacon. Wackå, Fredrik, 2009. Webbredaktörens handbok. Skapa värdefullt innehåll för webb och intranät. Stockholm: No Digit Media. Ytterligare artiklar kan tillkomma. Moment 2: Projektledarskap. Att planera och leda ett kulturanalytiskt projekt (7,5 hp) Bergqvist, Ulf, 2005. Första föreningsboken. Stockholm: Bilda. Blomberg, Jesper, 2003. Myter om projekt. Stockholm. Bolman, Lee G & Deal, Terrence, E., 1995. Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Artisteri, valmöjlighet och ledning. Studentlitteratur: Lund. (valda delar) Gerholm, Lena, 1985. Kulturprojekt och projektkultur. Malmö: Liber Förlag. Granström, Kjell, 2000. Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur. (kapitel 1) Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea-Maria, 1997. Professionell vägledning. Med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. (s 5-79) Lennéer-Axelson, Barbro & Thylefors, Ingela, 1991. Arbetsgruppens psykologi. Om den psykosociala arbetsmiljön gruppdynamik, relationer, arbetsroller, ledarskap, konflikter, förändring och personliga olikheter. Stockholm: Natur och Kultur. (s 25-83) Lööw, Monica, 1999. Att leda och arbeta i projekt en praktisk handbok om att lyckas i projekt. Malmö: Liber ekonomi (s 32-47, 103-121, 124-136) Marcusson, Leif & Ahlin, Anders, 2002. Projektledaren i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (kursivt) Nasenius, Catharina, 1998. Getingboet. Om ledarskap, team och personlig utveckling. Stockholm: Rabén Prisma. (valda delar) Svensson, Lennart & von Otter, Casten, 2002. Projektarbete teori och praktik. Stockholm: Santérus Förlag, s. 13-93. (kapitel 1-4) Moment 3: Kulturanalytiskt fältarbete (7,5 hp) Arnstberg, Karl-Olof, 1997. Fältetnologi. Stockholm: Carlssons. Damsholt, Tine och Nilsson, Fredrik (red), 1999. Ta fan i båten: Etnologins politiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Rosmari, 1995. Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur. Sparrman, Anna, Torell, Ulrika & Åhrén Snickare, Eva, 2003. Visuella spår. Bilder i samhälls- och kulturanalys. (Valda delar) Referenslitteratur Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ørjar, 1998. Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur. Bergquist, Magnus, Mia Lövheim & Malin Svenningsson. 2003. Att fånga Nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur. Blehr, Barbro (red) 2001. Kritisk etnologi. Artiklar till Åke Daun. Stockholm: Carlssons. Patel, Runa och Davidson, Bo, 2003. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Moment 4: Examensarbete (7,5 hp)
Widerberg Karin
Vetenskapligt skrivande : kreativa genvägar.
Lund : Studentlitteratur, 2003 (Lund : tur) : 103 s. :
ISBN: 91-44-03040-1
Se Umeå UB:s söktjänst
Tillkommer litteratur om ca 800 sidor som väljs i relation till uppsatsens ämne.
Moment 1: Informationssökning och informationspresentation (7,5 hp) McClelland, Deke, 2002. Photoshop 7 Bible. New York: John Wiley & Sons. Niederst, Jennifer, 2001. Learning web design. Beijing: O'Reilly, cop. Kompendium bestående av bl.a. artiklar och instruktioner. Moment 2: Projektledarskap. Att planera och leda ett kulturanalytiskt projekt (7,5 hp) Bergqvist, Ulf, 2005. Första föreningsboken. Stockholm: Bilda. Blomberg, Jesper, 2003. Myter om projekt. Stockholm. Bolman, Lee G & Deal, Terrence, E., 1995. Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Artisteri, valmöjlighet och ledning. Studentlitteratur: Lund. (valda delar) Gerholm, Lena, 1985. Kulturprojekt och projektkultur. Malmö: Liber Förlag. Granström, Kjell, 2000. Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur. (kapitel 1) Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea-Maria, 1997. Professionell vägledning. Med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. (s 5-79) Lennéer-Axelson, Barbro & Thylefors, Ingela, 1991. Arbetsgruppens psykologi. Om den psykosociala arbetsmiljön - gruppdynamik, relationer, arbetsroller, ledarskap, konflikter, förändring och personliga olikheter. Stockholm: Natur och Kultur. (s 25-83) Lööw, Monica, 1999. Att leda och arbeta i projekt - en praktisk handbok om att lyckas i projekt. Malmö: Liber ekonomi (s 32-47, 103-121, 124-136) Marcusson, Leif & Ahlin, Anders, 2002. Projektledaren i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (kursivt) Nasenius, Catharina, 1998. Getingboet. Om ledarskap, team och personlig utveckling. Stockholm: Rabén Prisma. (valda delar) Svensson, Lennart & von Otter, Casten, 2002. Projektarbete - teori och praktik. Stockholm: Santérus Förlag, s. 13-93. (kapitel 1-4) Moment 3: Kulturanalytiskt fältarbete (7,5 hp) Fieldwork in Cultural Analysis Arnstberg, Karl-Olof, 1997. Fältetnologi. Stockholm: Carlssons. Damsholt, Tine och Nilsson, Fredrik (red), 1999. Ta fan i båten: Etnologins politiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Rosmari, 1995. Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur. Sparrman, Anna, Torell, Ulrika & Åhrén Snickare, Eva, 2003. Visuella spår. Bilder i samhälls- och kulturanalys. (Valda delar) Referenslitteratur Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ørjar, 1998. Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur. Bergquist, Magnus, Mia Lövheim & Malin Svenningsson. 2003. Att fånga Nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur. Blehr, Barbro (red) 2001. Kritisk etnologi. Artiklar till Åke Daun. Stockholm: Carlssons. Patel, Runa och Davidson, Bo, 2003. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Moment 4: Examensarbete (7,5 hp)
Widerberg Karin
Vetenskapligt skrivande : kreativa genvägar.
Lund : Studentlitteratur, 2003 (Lund : tur) : 103 s. :
ISBN: 91-44-03040-1
Se Umeå UB:s söktjänst
Tillkommer litteratur om ca 800 sidor som väljs i relation till uppsatsens ämne.