Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.
I kursen studeras teorier om grupprocesser och relationer. Fokus läggs på ledarskapets betydelse för gruppers utveckling inom fritidshemmet. Hur barn utvecklar relationer och fritidshemmes uppgift att förstå och stödja barns relationsskapande behandlas. Pedagogers förhållningssätt och strategier i förhållande till konfliktsitua-tioner bland flickor och pojkar studeras och övas med stöd av samtalsmetodik. Inom kursens ram behandlas hur estetiska läroprocesser som bild, musik, drama, dans och rörelse kan omsättas i fritidshemmets pedagogiska verksamhet. Faktorer av betydelse för fritidshemmets samverkan med föräldrar, förskola, förskoleklass och skola behandlas också.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs skall den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
analysera och problematisera ledarskap och ledarskapets betydelse för gruppers utveckling
redogöra för teorier om gruppers utveckling och barns förmåga att skapa relationer
diskutera och analysera olika strategier vid konflikthantering
reflektera över betydelsen av estetiska läroprocesser i fritidshemmets verksamhet
Färdighet och förmåga
tillämpa färdigheter i estetiska läroprocesser lämpliga för fritidshemmens verksamhet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
beskriva och diskutera faktorer av betydelse för fritidshemmets samverkan med föräldrar, förskoleklass och skola.
Behörighetskrav
Godkänd på följande kurser: UK1- Kunskap, undervisning och lärande 1, 10 högskolepoäng. UK1- Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng. VFU1- Att vara lärare 1, 5 högskolepoäng. UK1- Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskole-poäng. Huvudämne - Barnet och omvärlden 15 hp. Huvudämne - Barnets utveckling och lärande ur ett fritidshemsperspektiv 15 hp eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, fallstudier, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Undervisningen kan ske såväl inom- som utomhus. Undervisningen ges även med stöd av kommunikations- och informationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs.
Examination
Examination sker genom skriftliga, muntliga och digitala redovisningar samt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obli-gatoriska moment är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan Väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U).
Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp.
Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen, har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses till examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.
Litteratur
Giltig från:
2014 vecka 25
Dahl Marianne Barns sociala liv på fritidshemmet. : En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter Göteborgs universitet : GUPEA : 2011 : 154 s. : Fulltext Obligatorisk
Ihrskog Maud Kompisar och kamrater : barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen Växjö : Växjö University Press : 2006 : [6], 191, [6] s. : urn:nbn:se:vxu:diva-517 ISBN: 91-7636-503-4 z 917636503-4 (skyddsomlag) Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst
Kimber Birgitta Möten med föräldrar, om föräldrasamarbetets möjligheter http://www.fhi.se/sv/Publikationer/Alla-publikationer/Moten-med-foraldrar--om-foraldrasamarbetets-mojligheter/ : Obligatorisk
Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken Klerfelt Anna, Qvarsell Birgitta 1. uppl. : Malmö : Gleerups : 2012 : 221 s. : ISBN: 978-91-40-67784-6 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst Läsanvisning: Valda delar: kapitel 5, 6, 7, 10 och 11
Ursberg Maria Det möjliga mötet : en studie av fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen. Stockholm : Almqvist&Wiksell International, 1996 ; (Malmö : ems) : [8], 259 s. : ISBN: 91-22-01710-0 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst
Philgren Ann S Fritidshemmet Lund Studentlitteratur : 2011 : Obligatorisk Läsanvisning: sid 65-92 ("Lagarbetet och dess utveckling" av Fröman & Johansson)