Bedömning för lärande i fritidshem (UK), 15 hp

Innehåll

I kursen studeras fritidshemmets ansvar att systematiskt och kontinuerligt utvärdera, bedöma och utveckla fritidshemmet i enlighet med målen av verksamheten. Fritidshemmets arbete med att kvalitetssäkra sin verksamhet bearbetas utifrån olika ansatser och modeller. Hur kvalitetskriterier kan tillämpas för pedagogiska bedömningar bearbetas i kursen. Begreppet bedömning och dess innebörd problematiseras i relation till olika skolverksamheter. Summativa, formativa samt norm och kriterierelaterade bedömningar behandlas ingående. Dessutom belyses hur utbildningssystemets syn på bedömningars syfte, fokus, former och konsekvenser har förändrats över tid. Utformning och tillämpning av skolans nuvarande betygsystem granskas och prövas i förhållande till ett praktiskt estetiskt ämne.

Vikten av dokumentation, utvärdering och analys för utveckling av enskilda elever i förhållande till skolans mål betonas och olika former av underlag för kommunikation och samarbete mellan fritidshem, skola och vårdnadshavare studeras och bearbetas. Här läggs ett särkilt fokus på individuella utvecklingsplaner.

I kursen studeras även hur kompetensutveckling för grundlärare i fritidshem kan genomföras och vad som krävs för att dessa skall kunna utföra sina uppgifter på ett professionellt sätt i en föränderlig kontext. Här behandlas aktionsforskning som ett verktyg för detta ändamål och för att utveckla fritidsverksamheten.

Dessutom behandlas dokumentation av elever som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra elever, och olika underlag och planer som kan förekomma i sammanhanget samt hur dessa kan kommuniceras med vårdnadshavare.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och färdigheter

• redogöra för och analysera fritidhemmets uppdrag att systematiskt och kontinuerligt utvärdera, bedöma och utveckla verksamheten
• redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygssättning och utvärdering

Färdighet och förmåga

• analysera kursplanemål och föreslå lämpliga bedömningsformer inom ett praktiskt /estetiskt ämne
• visa hur interaktiva medier kan användas för att dokumentera, analysera och kommunicera lärsituationer/lärprocesser
• diskutera hur elevers IUP kan kommuniceras i samarbete med vårdnadshavare
• utifrån bedömningsteori utvärdera sin egen och andras lärande och verksamhet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera relationen mellan utbildningsmål, verksamhetsmål, undervisning och bedömning
• problematisera begreppet bedömning utifrån olika skolverksamheter
• problematisera det syfte IUP ges i styrdokument i relation till den funktion planen får i skolan/fritidshemmet samt den påverkan IUP kan ha på lärarens roll och elevens utveckling

Behörighetskrav

Godkänd på följande kurser: UK1- Kunskap, undervisning och lärande 1, 10 högskolepoäng. UK1- Demokrati, individ och samhälle, 10 högskolepoäng. VFU1- Att vara lärare 1, 5 högskolepoäng. UK1- Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 högskolepoäng. VFU II- Att undervisa 6 hp samt genomgången UK II - Kunskap, undervisning och lärande II, 10 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, fallstudier, praktiska tilllämpningar, seminarier och grupparbeten. Undervisningen ges även med stöd av kommunikations- och informationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs.
 

Examination

Examination sker genom skriftliga, muntliga och digitala redovisningar samt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U).

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studerande som underkänts två gånger på kursen, har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses till examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt:
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.