Logga in på studentwebben
Redigera innehåll på umu.se
Infektionsbiologi är ett forskningsområde där Umeå universitet ligger i framkanten.
Onkologi är läran om tumörsjukdomar och dess behandling.
Här upptäcktes gensaxen CRISPR-Cas9 av Emmanuelle Charpentier, som tilldelades Nobelpriset i kemi 2020.
Läs mer om universitetets forskning som bidrar till en hållbar värld.
Upptäck mer om life science vid Umeå universitet – studier av biologiskt liv och levande organismer.
Den Arktiska regionen och dess utmaningar är ett viktigt område för Umeå universitet.
Över 50 års erfarenhet av forskning och utbildning och nästan 100 forskare arbetar inom AI. Få en överblick.
Vid Umeå universitet forskas intensivt om tekniska lösningar för omställningen till en grönare värld.
Bara hälften av lekområdena fungerar – ny forskning pekar ut viktiga framgångsfaktorer.
Molekylära sensorer som upptäcker hål i lysosommembran för snabb reparation har identifierats.
Elever söker och tolkar information på nya sätt när Google möter ChatGPT i gymnasieskolan.
Suvams projekt handlar om hur bakterier reagerar på extern stress som antibiotika och utvecklar resistens.
DNA som fångats upp av luftfilter sedan 1960-talet fungerar som en ekologisk tidskapsel, visar ny studie.
Framsteg inom forskningsteknologier genererar enorma mängder data. Det har gjort bioinformatiker oumbärliga.
Prisregn över Alexandre Bartel, professor i programvaruteknik och datasäkerhet, som nu rekryterar.
En ny forskarskola beviljas 35 miljoner från Vetenskapsrådet för att utveckla mer hållbar cementproduktion.
Kemisten Michael Holmboe får tillsammans med forskare från KTH 27 miljoner kr i anslag från Vetenskapsrådet.
Kemiprofessor representerar Umeå universitet i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.
Tre unga forskare är utsedda till Wallenberg Academy Fellows av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Max Renner undersöker hur virus kopierar sig själva - för att kunna stoppa framtida utbrott.
På sjukhusets postoperativa avdelning blir det tydligt hur forskning kan göra konkret nytta.
Forskarnas mål är mer träffsäkra läkemedel med lägre doser och mindre påverkan på frisk vävnad.
– De klassiska influensasymtomen kan bli mer uttalade med den här varianten, säger professor Niklas Arnberg.