Infektionsbiologi är ett forskningsområde där Umeå universitet ligger i framkanten.
Onkologi är läran om tumörsjukdomar och dess behandling.
Här upptäcktes gensaxen CRISPR-Cas9 av Emmanuelle Charpentier, som tilldelades Nobelpriset i kemi 2020.
Läs mer om universitetets forskning som bidrar till en hållbar värld.
Upptäck mer om life science vid Umeå universitet – studier av biologiskt liv och levande organismer.
Den Arktiska regionen och dess utmaningar är ett viktigt område för Umeå universitet.
Över 50 års erfarenhet av forskning och utbildning och nästan 100 forskare arbetar inom AI. Få en överblick.
Vid Umeå universitet forskas intensivt om tekniska lösningar för omställningen till en grönare värld.
Ett studentutvecklat spel visar hur bakterier konkurrerar och samarbetar i modeller.
Sabine Houy presenterar en ny automatiserad lösning på ett komplext problem.
Tredimensionella ”närbilder” inuti en infekterad cell ska visa hur virusfabrikerna faktiskt är organiserade.
Nytt forskningsprojekt ska använda restvärme från Dåva för att odla räkor och fisk med lågt klimatavtryck.
För att mentorskap ska fungera långsiktigt krävs tydligt stöd och struktur från arbetsgivare och ledning.
Covid-19-pandemin och väderfenomenet La Niña två av orsakerna bakom.
16 miljoner från ESF ger Umeå universitet nya möjligheter att utveckla social innovation i norra Sverige.
Forskning om nanoporöst guld kan leda till effektivare kemiska reaktioner i modern teknik.
Hur tränar vi smartare? Hur minskar vi skadorna? Innebandyns kompetenscentrum (IKC) tar frågorna på allvar.
Ryska gerundier är en verbform som kan jämföras med svenska presensparticip- eller supinumformer.
29 januari sparkar vårens Vetenskapsluncher på Curiosum i gång, tio föreläsningar täcker en bredd av ämnen.
EC‑postdoktor Baptiste fascineras av hur molekylära mekanismer formar cellers öde och fysiologi.
Nazar Beirags studie är ett tvärvetenskapligt projekt inom 'Excellence by Choice'-programmet.
Antonio fokuserar på kemiska och strukturella verkningsmekanismer för läkemedlet på molekylär nivå.
Kallare och torrare områden får mindre uppmärksamhet – men drabbas ofta hårdare av klimatförändringar.