Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Birgitta Evengård Lab

Forskargrupp Vår grupp studerar infektionssjukdomar och klimatförändring i norr.

Jag kom till Umeå universitet som professor i infektionssjukdomar 2007 och lämnade en professur i klinisk parasitologi vid Karolinska Institutet. En orsak till flytten var ett ökat erkännande av klimatförändringarnas betydelse. Klimatförändringarna kommer att ha en djupgående och snabb inverkan på människans biom. Eftersom klimatförändringarna sker i den snabbaste hastigheten och även med störst påverkan i norr är detta perspektiv givande att studera.

Den mänskliga biomen i norr inkluderar förändringen i flora och fauna, som alla förvandlar förevändningarna för utveckling av samhällen i norr. Ett helhetsgrepp som omfattar samarbete med många forskare är nödvändigt.

I min senaste studie som PI för ett konsortium av forskare är det övergripande målet att studera omvandlingen av kalla biomer. Sådana stora ekosystem kallas biomer i livsmiljöer som lämpar sig för sjukdomsvektorer och reservoarorganismer. Vi har för avsikt att härleda de potentiella vägarna för sjukdomsmigration, genom att studera sambandet mellan att omvandla livsmiljöer till omgivande sjukdomspopulationer. Mot bakgrund av denna information avser vi att uppskatta den tillhörande risken för ökad exponering för infektionssjukdomar inom ramen för ett helhetsgrepp som innehåller element i alla möjliga bedömningsskalor. På lokal nivå, med alla tillhörande konsekvenser, omfattar sådana faktorer direkt exponering av samhällen längs migrationsvägar, i regional skala omfattar de ökande risker för smittade renar och vilt, och på global nivå omfattar de risker som ökning av världens pooler av sjukdomspatogener. Denna kunskap av yttersta vikt för att vi ska kunna anpassa oss. Målet är därför att förbättra förståelse- och modellering av regionala förändringar i landskapskapaciteten för att stå värd för infektionssjukdomar under uppvärmning i arktiska/boreala regioner, med fokus på återkoppling mellan dessa förändringar och samhällseffekter. Vid sidan av samhällets svar på förändrad exponering av infektionssjukdomar, kommer samarbete med samhällsvetenskapen att äga rum.  Finansieringen beviljades för 2016-2021 för ett Nordiskt kompetenscentrum, Clinf se www.clinf.org.

Under hela min karriär har jag varit intresserad av och studerat parasiter. En stor studie var att undersöka prevalensen av toxoplasmos i Sverige vars resultat användes av hälsomyndigheter i förebyggande åtgärder samt användes av kliniker med olika specialiteter (obstetrik, infektionssjukdomar, transplantationskirurger, kliniska mikrobiologer). Jag förbättrade också diagnostiken av parasiten med förbättrande av molekylära tekniker. Interaktioner mellan värd och parasit var en del av min doktorsexamen vilket studerades inom ramen för sjukdomen orsakad av helminth schistosomiasis, både hos invandrare och i endemiska områden. Jag initierade och ledde en studiegrupp i ESCMID om toxoplasmos med europeiska kollegor 2002-2007 när den under mitt ledarskap (-2012) omvandlades till en studiegrupp för klinisk parasitologi där vi arbetade med pedagogisk verksamhet på europeisk nivå samt förbättrade kvalitetsbedömningar och tillhandahöll plattformar för grundläggande- och kliniska forskare inom området. Det aktuella forskningsämnet är genotypning av tarmparasiter som förbättrar laboratoriemetoder för genomförande av molekylära epidemiologiska undersökningar.

Ett stort fokus tidigare, under mina år på Karolinska Institutet, var att på ett holistiskt sätt undersöka såväl orsaken till, som den kliniska hanteringen av patienter som lider av långvarig trötthet. Detta mynnade i ett stort antal artiklar och många år som styrelseledamot i International assocation of chronic fatigue syndrome/ME i USA. Samarbetet omfattade det svenska tvillingregistret CDC Atlanta, Univ of Miami, Kobe Molecular laboratory och många experter från olika discipliner såsom antropologer, samhällsvetare, psykologer samt experter inom hälsosektorn.

Under hela min karriär har jämställdhetsfrågor varit ett stort intresse och jag har arbetat både vetenskapligt men även med beslutsfattare för att förbättra jämställdheten i arbetsmiljön både inom akademin och inom hälso- och sjukvården. Under fyra år arbetade jag deltid för Stockholms läns landsting som ansvarig för projektet “Jämställdhet med ett hållbart perspektiv” som mynnade ut i resultat som förde oss till att hålla presentationer på EU-kommissionen i Bryssel. Denna aspekt är alltid integrerad i all forskning som härrör från mitt arbete.

Populärvetenskap

Vetenskapslunch, föreläsning

Forskningsledare

Birgitta Evengård
Professor emerita
E-post
E-post
Telefon
090-785 23 00

Översikt

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för klinisk mikrobiologi

Forskningsområde

Infektionsbiologi
Ny rapport om mikrobiella hot av ändrat klimat i Arktis

Klimatförändringar skapar nya hälsorisker när is och permafrost tinar men det går att agera, visar rapport.