Forskningsprojekt Byggbranschen siktar på att år 2030 ska minst 25 % av nyanställda vara kvinnor. Kunskap saknas om vilka utmaningar detta kan medföra vad gäller fysisk belastning, maskulina normer, arbetsmiljö, och jämställdhet. Syftet med studien är att kartlägga könsskillnader, hinder och möjligheter genom enkäter, tester och intervjuer med elever på bygg/anlägg programmen, yrkesverksamma kvinnor samt chefer. Resultaten ska ge branschen kunskap om förbättringsåtgärder för jämställdhet och hållbar arbetsmiljö.
Projektet undersöker både könsskillnader och genusaspekter i byggbranschen genom att svara på frågor rörande fysisk förmåga och hälsa bland byggelever. Kvinnors upplevelser av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och hur utbildningarna och branschen arbetar med rekrytering, arbetsmiljö och jämställdhet? Det utforskar även varför kvinnor börjar och slutar i branschen och chefers tankar om hinder och möjligheter med kvinnors insteg i branschen?
Byggbranschen står inför ett stort rekryteringsbehov och har som mål att öka andelen kvinnor. Samtidigt är kunskapen begränsad om kvinnors förutsättningar, hälsa och erfarenheter i hantverksyrken. Tidigare forskning visar att arbetet är fysiskt krävande och att branschen präglas av normer och strukturer som kan påverka kvinnors möjligheter att etablera sig och stanna kvar. Det saknas särskilt kunskap om dem som är på väg in i yrket och hur utbildning och arbetsliv formar deras villkor.
Projektet syftar till att öka kunskapen om kvinnor i, och på väg in i, byggbranschens hantverksyrken. Vi undersöker fysisk kapacitet och hälsa hos unga i utbildning, samt kvinnors upplevelser av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Projektet belyser även hur utbildningar och företag arbetar med rekrytering, arbetsmiljö och jämställdhet, och vilka hinder och möjligheter som finns för kvinnors etablering och kvarvaro i yrket.
Studien har en mixad metodansats och omfattar enkäter och fysiska tester av elever på bygg- och anläggningsprogrammet, samt intervjuer med kvinnliga elever, yrkesverksamma kvinnor, personer som lämnat branschen, lärare, skolledare och chefer i byggföretag. En elevkohort etableras för att möjliggöra framtida uppföljningar av hälsa, arbetsmiljö och yrkesbanor över tid.
Genom att kombinera perspektiv om könsskillnader och genusstrukturer, samt individ, utbildning och arbetsliv bidrar projektet med ny kunskap om både fysiska och strukturella förutsättningar.
