Den (o)emotionella ingenjören: Emotionell positionering och lärandestöd i undervisning och lärande om komplexa hållbarhetsproblem

Projektbeskrivning

Klimatfrågan är i dag den absolut viktigaste utmaningen som mänskligheten står inför och den väcker starka känslor runt om i världen. Klimataktivister inspireras av Greta Thunberg att demonstrera för radikala åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Samtidigt protesterar människor i många länder mot höjda bensinskatter och för individers rätt att köra bil i stället för att hänvisas till kollektivtrafik — speciellt under covid-19-pandemin då kollektivtrafik kan utgöra en smittorisk för passagerare och förare. Både protester för och emot klimatåtgärder kan ibland urarta och leda till våldsamma upplopp med brinnande bilar och stenkastning.

Dessa reaktioner visar tydligt att klimatfrågan inte bara handlar om rationella beslut kring utveckling och implementering av de bästa tekniska lösningarna; den handlar också om intresse- och värdekonflikter och genuin osäkerhet kring vad som egentligen är de bästa lösningarna. Klimatfrågan är ett exempel på ett så kallat ”wicked problem”, en typ av problem som kännetecknas av starka norm- och intressekonflikter och för vilka det därför är omöjligt att hitta lösningar som alla är nöjda med.

Ingenjörer har ett stort ansvar att bidra till att hantera wicked problems eftersom teknisk utveckling har en så stark påverkan på samhällen och naturen: Om inte förbränningsmotorn hade uppfunnits på 1800-talet hade vi förmodligen inte stått inför dagens klimatproblem; samtidigt är det svårt att se hur vi skulle kunna minska koldioxidutsläppen tillräckligt snabbt utan att utveckla och använda ny teknik. För att kunna hantera wicked problems i samarbete med andra yrkesgrupper behöver framtida ingenjörer lära sig att göra både komplexa tekniska beräkningar och välavvägda bedömningar kring sociala och miljömässiga effekter av tekniska produkter och processer.

När ingenjörer och ingenjörsstudenter ska hantera wicked problems spelar känslor en viktig roll. Studenter kan till exempel bli frustrerade när de inser att det är omöjligt att hitta en perfekt lösning och de kan då ge upp. Dessutom kan till exempel ilska vara ett effektivt sätt att kommunicera personliga och professionella bedömningar av hur etiskt försvarbar en föreslagen lösning är.

Tyvärr finns det i dag väldigt lite forskning kring hur känslor påverkar ingenjörsstudenters lärande om wicked problems och hur lärare kan ge emotionellt stöd till studenter för att förbättra lärandet. Det här projektet fyller denna forskningslucka med hjälp av tre studier som syftar till att undersöka

(1) hur ingenjörsstudenter pratar om känslor när de diskuterar wicked problems

(2) hur ingenjörslärare pratar om sitt ansvar för att ge emotionellt stöd till studenter

(3) hur lärarnas emotionella stöd kan påverka hur studenter pratar om känslor.

För att uppnå dessa syften videofilmas dels studentgrupper som diskuterar wicked problems och dels fokusgruppsmöten med lärare som diskuterar strategier för att ge emotionellt stöd till studenter. Huvudfokus i analysen av videomaterialet är att undersöka hur lärare och studenter tillskriver sig själva och varandra olika typer av rättigheter och skyldigheter att ge uttryck för, och ta hänsyn till, känslor i ställningstaganden om kontroversiella frågor. En lärare kan till exempel fråga studenter hur de känner kring en fråga och därmed ge dem rätt att både uppleva och uttrycka känslor — vilket är viktiga förutsättningar för att konstruktivt diskutera de norm- och intressekonflikter som alltid uppstår i diskussioner om wicked problems.

Projektet kommer att resultera i viktig kunskap om känslors roll i ingenjörsutbildning om wicked problems. Som en del av projektet kommer en grupp lärare också att utveckla konkreta didaktiska strategier som kan användas för att stödja ingenjörsstudenter i att uttrycka känslor på sätt som bidrar till att hantera problemen. Därmed gör projektet ett viktigt bidrag till att bättre förbereda framtida ingenjörer för att arbeta mot FN:s Globala Hållbarhetsmål.