Forskningsprojekt Drönare används allt mer i skogsbruket och skapar både nya möjligheter och risker. Projektet undersöker hur olika drönartyper påverkar arbetsmiljön och utvecklar modeller som hjälper aktörer att arbeta säkert och effektivt i drönartäta skogsmiljöer.
Drönare används allt mer i svenskt skogsbruk för uppgifter som inventering, planering, uppföljning och hantering av skador efter stormar. Samtidigt innebär tekniken nya risker för arbetsmiljön, särskilt när flera olika typer av drönare – flygande, rullande och autonoma – används samtidigt i samma miljö. Detta projekt undersöker hur sådana drönarsystem påverkar säkerhet, arbetsrutiner och ansvarsfördelning för dem som arbetar i skogen.
Digitaliseringen av skogsbruket innebär att drönare blir ett allt vanligare inslag i skogsarbetet. De används i dag för att inventera skog, kartlägga skador efter stormar, planera skogsbruksåtgärder och skapa bättre beslutsunderlag för olika aktörer. I takt med att tekniken utvecklas går branschen från att använda enstaka drönare till mer avancerade system där flera typer av drönare – flygande, markgående och autonoma – samverkar. Detta öppnar för nya möjligheter men också nya risker som påverkar arbetsmiljön i skogssektorn.
Projektet syftar till att förstå hur sådana samverkande drönarsystem påverkar säkerhet, riskhantering och arbetsprocesser för dem som arbetar i skogen. Vi undersöker hur tekniken förändrar arbetsmoment, hur ansvar fördelas mellan människor och maskiner och vilka nya risker som uppstår när flera drönare används samtidigt i samma geografiska område. I en bransch där arbetsmiljön redan är riskfylld är det viktigt att bygga upp kunskap om hur ny teknik kan införas på ett säkert och hållbart sätt.
Projektet genomförs i tre faser. I den första fasen kartläggs hur drönare används i svenskt skogsbruk i dag och vilka risker och möjligheter som aktörer ser. Detta sker genom analys av branschmaterial och dialoger med företag, teknikleverantörer och organisationer.
I den andra fasen genomförs fältstudier, intervjuer med skogsarbetare, arbetsledare, tekniker och skyddsombud samt observationer av verkliga arbetsmoment där drönare används. Det ger en konkret förståelse för hur tekniken fungerar i praktiken och vilka arbetsrutiner som behöver utvecklas.
Den tredje fasen fokuserar på analys och utveckling av ett styrningsramverk som kan stödja säker och effektiv användning av drönarsystem. Detta ramverk kommer att innehålla rekommendationer kring utbildning, ansvar, riskhantering och teknisk samordning.
En viktig del av projektet är att resultaten ska vara användbara i praktiken. Därför kommer videobaserat utbildningsmaterial att tas fram för att visualisera centrala insikter från fältstudier och analyser. Materialet ska kunna användas av arbetsgivare, utbildningsaktörer och beslutsfattare i deras arbete med att skapa säkrare arbetsmiljöer. Projektet sker i nära samverkan med arbetsgivare, fackliga representanter och andra nyckelaktörer i skogssektorn, vilket säkerställer att resultaten är relevanta och direkt tillämpbara.
Genom att kombinera tekniska och arbetsmiljörelaterade perspektiv ska projektet bidra till att skogssektorn kan dra nytta av drönarteknikens möjligheter samtidigt som säkerhet, hälsa och långsiktigt hållbar arbetsmiljö stärks. Projektet skapar kunskap som är betydelsefull både nationellt och internationellt, i takt med att fler branscher introducerar automatiserade och digitala verktyg i riskfyllda arbetsmiljöer.
