"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Effektivitet och jämlikhet i privat och offentlig försäkring: En analys av det svenska sjukförsäkringssystemet 1900–1955

Forskningsprojekt I projektet undersöks utvecklingen av det svenska sjukförsäkringssystemet från småskaliga, lokala och medlemsstyrda organisationer till ett centraliserat, allmänt och politiskt styrt system.

Syftet är att analysera hur utvecklingen från privat till offentligt förändrade sociala normer, genusrelationer och effektiviteten i sjukförsäkringarna under perioden 1900 till 1955.

Projektansvarig

Liselotte Eriksson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 69 41

Projektöversikt

Projektperiod:

2016-01-01 2019-12-31

Finansiering

Vetenskapsrådet

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier

Forskningsområde

Ekonomisk historia, Genusvetenskap

Projektbeskrivning

Sedan början av 1900-talet har en rad socialförsäkringssystem vuxit fram i Västvärlden. Försäkringar till skydd mot inkomstbortfall på grund av arbetslöshet, sjukdom och ålderdom har skapat en ökad trygghet, minskad fattigdom och bidragit till en ökad social sammanhållning. Men det är också välkänt att socialförsäkringar är förknippade med problem. I takt med att tryggheten mot inkomstbortfall ökat har incitamenten för att arbeta minskat. Dels kan minskade ekonomiska incitament på grund av skatter ha bidragit till ett minskat arbetsutbud och dels kan ett mer risktagande beteende, försämrad arbetsmoral och rent fusk ha orsakat problem i utnyttjandet av socialförsäkringssystemet. Till skillnad från de offentliga sjukförsäkringssystemen visar studier att privata sjukförsäkringarna kan vara mera effektiva genom att mer korrekt prissätta och kontrollera risker hos enskilda individer. Bland annat har historiska studier av sjukkasseföreningar i USA, Kanada och England visat hur sociala normer och gruppsammanhållning varit effektiva för att kontrollera moraliska risker, fusk och riskfyllda beteenden. Den högre effektiviteten innebar samtidigt att vissa individer hade svårt att försäkra sig på grund av höga kostnader och uteslutning. Detta drabbade inte minst kvinnor. I Sverige blev fler kvinnor och andra grupper försäkrade i takt med att det offentliga inslaget ökade i sjukkassorna. När detta samtidigt kan ha inneburit en minskad effektivitet, menar vi att valet mellan privat och offentligt sjukförsäkringssystem illustrerar en grundläggande målkonflikt mellan effektivitet och social och ekonomisk jämlikhet och jämställdhet.

Senast uppdaterad: 2019-09-18