Hoppa direkt till innehållet
printicon

Ekonomistyrningens konsekvenser i högre utbildning

Forskningsprojekt Med 1993 års högskolereform ändrade den ekonomiska styrningen av högre utbildning i Sverige inriktning. Vilka konsekvenser blev det för den pedagogiska praktiken?

Syftet med det här projektet är att beskriva och analysera ekonomistyrningens konsekvenser för den pedagogiska praktiken. Det görs genom att studera hur ekonomistyrningen hanteras vid Umeå universitets lärarhögskola och vad det får för konsekvenser för lärare verksamma i de kurser som hör till lärarutbildningsprogrammen.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod

2018-01-01 2020-12-31

Finansiering

Umeå universitet

Forskningsämne

Pedagogik

Projektbeskrivning

Med 1993 års högskolereform ändrade den ekonomiska styrningen av högre utbildning i Sverige inriktning. Den så kallade studentpengen infördes där en summa utbetalas för varje student som registrerats på kurs, och en annan summa för varje student som bedömts ha uppnått kurskraven. Syftet med det här projektet är att beskriva och analysera ekonomistyrningens konsekvenser för den pedagogiska praktiken. Det görs genom att studera hur ekonomistyrningen hanteras vid Umeå universitets lärarhögskola och vad det får för konsekvenser för lärare verksamma i de kurser som hör till lärarutbildningsprogrammen. Fullt medvetna om att olika lärosäten hanterar ekonomistyrningen på olika sätt, och organiserar lärarutbildningarna på olika sätt, menar vi att kunskap om detta lärosäte ger intressanta och viktiga kunskaper om ekonomistyrning generellt i Sverige, men också specifikt för detta lärosäte. Det senare utgör det andra syftet med projektet, nämligen att fungera som ett fortbildningsprojekt för lärare verksamma inom lärarutbildning inom Umeå universitet och för forskare intresserade av styrningsfrågor. Det handlar om att skaffa direkt kunskap om de villkor vi verkar under för att på så sätt bättre förstå vår egen praktik och vad som utgör dess möjligheter och gränser. Vi försöker att få svar på följande frågor:

  • Vad händer med den statliga resursen i form av studentpeng till olika kurser (klassade på olika vis) på de olika nivåerna vid lärosätet. "Follow the money" så att säga, vilka avsättningar görs till vad på de olika nivåerna, och vad blir kvar i reell undervisningsresurs? Hur har detta ändrats under de senaste åren? Takbeloppens betydelse, regleringsbrev, OH?

  • Konsekvenser för lärarutbildningarnas distributionsformer, enskilda kursers distributionsformer?

  • Vilka konsekvenser har Umu:s anbudsmodell för planering och genomförande av kurser? För lärarna som ska undervisa?

  • Hur fördelas studentpengen mellan olika lärarutbildningskurser de facto på institutionsnivå och varför görs det så? Vilka är konsekvenserna för lärarna som ska undervisa?


Projektet genomförs genom ett antal mindre intervjustudier med ansvariga för ekonomi på olika nivåer inom universitetet samt intervjuer med en mindre grupp lärare vid två institutioner verksamma inom lärarutbildningen