Hoppa direkt till innehållet
printicon

Emotionella övergrepp i svensk barnidrott – existens, erfarenheter och effekter

Forskningsprojekt Vilka erfarenheter har unga idrottsutövare av olika former av emotionella övergrepp i olika idrotter? Hur kommer emotionella övergrepp till uttryck i interaktioner mellan barn och tränare samt mellan barnen? Vilka effekter får de emotionella övergreppen för barnen?

I studien undersöks förekomst, erfarenheter och effekter av emotionella övergrepp bland barn och unga i 12-18 års ålder inom den svenska idrottsrörelsen.

Projektansvarig

Inger Eliasson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 79 12

Projektöversikt

Projektperiod

2016-01-01 2018-12-31

Finansiering

Centrum för idrottsforskning
Projektnr: P2016-0131

Forskningsämne

Idrottsforskning, Pedagogik

Projektbeskrivning

Bakgrund
Nyligen har frågor om relationella former av övergrepp inom barnidrott börjat undersökas vetenskapligt (Alexander et al., 2011; Kavanagh et al., 2017; Kerr & Stirling, 2012; Muntjoy et al., 2016). När barns rättigheter tas som utgångspunkt för studier ifrågasätts många traditionella kulturella praktiker (Hartill & Lang, 2015). Idrott är en av dessa praktiker som David (2005) menar utgör en risk för emotionellt våld mot barn. I en studie med 6000 unga idrottare i Storbritannien visades att emotionella övergrepp är den mest utbredda formen av övergrepp. Emotionell skada hade upplevts av 75%, sexuella trakasserier av 29%, fysiska övergrepp av 24% och sexuella övergrepp av 3% (Alexander et al., 2011).

Syfte
Syftet var att analysera förekomst, erfarenheter och effekter av emotionella övergrepp bland barn och unga i 12-18 års ålder inom den svenska idrottsrörelsen. Vilka erfarenheter har unga idrottsutövare av olika former av emotionella övergrepp i olika idrotter? Hur kommer emotionella övergrepp till uttryck i interaktioner mellan barn och tränare samt mellan barnen? Vilka effekter får de emotionella övergreppen för barnen?

Metod
Studiens resultat hittills bygger på intervjuer med nio flickor och sex pojkar, 12-18 år, som utövade gymnastik, simning, innebandy, fotboll och volleyboll. De fick frågor om vilka beteenden hos tränare och andra barn inom idrotten som resulterat i negativa känslor och erfarenheter. I studien används Stirling and Kerrs (2008, 178) definition av emotionella övergrepp: A pattern of deliberate non-contact behaviours by a person within a critical relationship role that has the potential to be harmful. Agerande som kan leda till emotionella övergrepp kan enligt Stirling och Kerr (2008) inkludera verbala och icke verbala beteenden men också handlingar som innebär negligering eller avsaknad av uppmärksamhet och stöd. En etisk prövning genomfördes innan studien påbörjades.

Projektets viktigaste resultat och implikationer
Emotionella övergrepp förekommer i alla undersökta idrotter, både i individuella- och lagidrotter, samt förekommer inom fem teman: 1) Personangrepp eller straff, 2) Destruktiv kritik, 3) Mobbning/att retas, 4) Bristande uppmärksamhet, försummelse och orättvis behandling/favorisering, 5) Aggressivt beteende/besvikelse.
Personangrepp eller straff kan riktas mot ett barn eller en grupp av barn. Exempelvis när ett barn blir utskälld av en tränare. Destruktiv kritik kommer från tränare och barn. Det tredje temat handlar om mobbning, att retas eller att de inte får vara med. Emotionella övergrepp handlar också om att inte få uppmärksamhet, att bli försummad eller orättvist behandlad där andra favoriseras. Här förstärks bilden av att det ofta handlar om emotionella övergrepp i relation till värdering av barns idrottsliga prestationer. Det sker ganska ofta, någon gång i veckan kanske. Det femte temat handlar om aggressiva beteenden bland tränare eller uttryck för besvikelse mot barn. Flera barn pratar om arga tränare.

Emotionella övergrepp kommer till uttryck i fyra olika former: 1) Negativ verbal kommunikation, 2) Negativ icke-verbal kommunikation, 3) Försummelse, ignorans eller exkludering samt 4) Uttryck genom underliggande beteenderationalitet. Effekterna av beteenden som har potential att vara skadliga och påverkar barnens känslor, upplevelser och beteenden negativt är många och varierande. Den negativa påverkan övergreppen leder till för barnets känslor handlar om att; känna sig besviken, osäker, otrygg, orättvist behandlad, misslyckad, ledsen, missnöjd, ignorerad, exkluderad, försummad, oönskad, betydelselös, utan värde, otillräcklig, irriterad, upprörd, känna obehag och dåligt självförtroende. Detta gör att barnen blir omotiverad, mindre koncentrerad, får sämre självförtroende, fungerar sämre, vågar inte vara sig själva, negativa känslor följer med hem, känner sig dålig eller sjuk (det fastnar i din hjärna), får negativ inverkan på sammanhållning och atmosfär, tycker inte idrotten är rolig längre, kan byta lag eller sluta.

Barnen ger en bild av en idrott där det nästan uteslutet upplevs positivt när det 'går bra' i idrotten (när barnen bedöms prestera bra idrottsligt) och negativt när det 'går dåligt'. Det innebär att det finns en potential i att förebygga emotionella övergrepp när det, så att säga, 'går dåligt'. Ett annat sätt är att undvika att sätta för stort värde på idrottsprestationen och att ge uttryck för att barns prestationer värderas som bättre eller sämre i förhållande till varandra. Det skulle således inte bara genereras.

Publikationer

2018
Stockholm: Centrum för idrottsforskning 2018
Eliasson, Inger
2018
Idrottsforskning.se
Eliasson, Inger; Lindkvist, Louise