Hoppa direkt till innehållet
printicon

EqualStroke - Skillnader i svensk strokevård mellan olika befolkningsgrupper

Forskningsprojekt I projektet studeras hur nya behandlingsmetoder för strokevård implementeras inom olika patientgrupper, och hur eventuella behandlingsskillnader utvecklas över tid och påverkar funktionsförmåga och överlevnad efter stroke.

När en ny vårdmetod introduceras blir den ofta tidigare tillgänglig för vissa grupper, och det finns bevis för att svensk sjukvård är socialt skiktad. I projektet studeras skillnader i behandling av stroke – en av våra största folksjukdomar som årligen drabbar cirka 30 000 svenskar. Bland annat studeras implementeringen av delar av de nationella riktlinjerna för strokevård, och hur nya behandlingsmetoder implementeras inom olika patientgrupper, definierade utifrån socialgrupp, födelseland, kön och ålder. I projektet utvärderas även statistiska metoder för att göra gruppjämförelser och för att mäta ojämlikheter i hälsa.

Projektöversikt

Projektperiod

2012-01-01 2015-12-31

Finansiering

FAS, 2012-2015: 5 600 000 kr
Vetenskapsrådet, 2012-2014: 1 800 000 kr

Forskningsämne

statistik

Projektansvarig

Projektbeskrivning

Det har sedan en lång tid tillbaka varit tydligt att hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen i Sverige. De senaste åren har alltmer uppmärksamhet ägnats åt skillnader i tillgång till vård och skillnader i vårdkvalitet mellan olika befolkningsgrupper.

När en ny metod introduceras i vården blir den ofta tillgänglig för vissa grupper tidigare än för andra och från exempelvis hjärtsjukvården och strokevården finns exempel på snedfördelning utifrån kön, ålder och bostadsort. Det finns också bevis för att svensk sjukvård är socialt skiktad med t ex sämre tillgång till vissa läkemedel bland lågutbildade och personer födda utanför EU.

I det här projektet studeras en av våra största folksjukdomar, stroke (hjärninfarkt och hjärnblödning), som årligen drabbar ca 30 000 personer i Sverige. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer, och den vanligaste orsaken till neurologiskt funktionshinder hos vuxna.

I projektet kommer implementeringen av delar av de nationella riktlinjerna för strokevård att studeras, däribland trombolys vid hjärninfarkt, vård på strokeenhet, och sekundärpreventiv behandling. Speciellt studeras hur nya behandlingsmetoder implementeras i olika patientgrupper (definierade utifrån socialgrupp, födelseland, kön och ålder), samt hur eventuella behandlingsskillnader utvecklas över tiden. Slutligen studeras också hur eventuella behandlingsskillnader påverkar vårdens resultat avseende funktionsförmåga och överlevnad efter stroke.

I projektet utvärderas även statistiska metoder för att göra gruppjämförelser i registerstudier och för att mäta ojämliketer i hälsa.

Empiriska data fås från Riks-Stroke, det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, tillsammans med uppgifter från Socialstyrelsens hälsodataregister (dödsorsaker, återinsjuknanden och läkemedel) och SCB (socioekonomisk status och födelseland).