Hoppa direkt till innehållet
printicon

EU-domstolens rättspraxis och dess betydelse som rättskälla

Forskningsprojekt Den skrivna EU-rätten reglerar bara några få områden, och luckorna i lagen fylls i praktiken av EU-domstolens domar, eller rättspraxis. Projektets övergripande syfte är att utreda vilken betydelse tidigare domar har för utgången i andra, senare mål.

I EU-domstolen ersätter rättspraxis skriven lagstiftning i större utsträckning än på nationell nivå, något som gör det svårare för en enskild person att veta vilka juridiska rättigheter och skyldigheter han eller hon har. Men exakt vilken ställning som tidigare domar har som rättskälla är oklart, och kan beskrivas som EU-rättens ”gubben-i-lådan-effekt”. Det här projektet kommer bl a att utreda vilken betydelse tidigare domar har för EU-rättens utveckling, vilka enskilda domar som har störst vikt som rättskälla samt vilka faktorer som är avgörande när EU-domstolen väljer att hänvisa till särskilda domar och hur detta förändrats över tid.

Projektansvarig

Johan Lindholm
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 56 03

Projektöversikt

Projektperiod

2012-01-01 2014-12-31

Forskningsämne

Datavetenskap, Juridik, Statistik

Projektbeskrivning

Det anses vara en garanti för demokratin att den valda lagstiftaren skapar rätten och att domstolarna när de dömer i enskilda fall utgår från lagstiftningen och tillämpar denna på ett enhetligt och förutsebart sätt och i enlighet med lagstiftarens intentioner. EU-domstolen är EU:s domstol. På samma sätt som svenska och andra nationella domstolar dömer EU-domstolen i individuella mål, t.ex. tvister mellan enskilda eller mellan medlemsstater. EU-domstolens domar har dock en annan, större betydelse än de nationella domstolarnas domar.

Den skrivna EU-rätten, vilken i stort motsvarar svenska lagar, reglerar endast några fåtal områden och innehåller även inom dessa luckor där reglering saknas. I praktiken fyller EU-domstolens domar, dess rättspraxis, dessa luckor. EU-domstolens rättspraxis ersätter således skriven lagstiftning i större utsträckning än vad vi är vana vid i en nationell kontext där rättspraxis har en relativt svag ställning som rättskälla, vilket innebär att man sällan och åtminstone endast när andra, viktigare källor saknar svar, kan använda rättspraxis för att besvara rättsliga frågor.
Exakt vilken ställning EU-domstolens rättspraxis har som rättskälla är dock fortfarande oklart.

I ett rättssystem där utvecklingen i stor utsträckning drivs framåt genom rättspraxis innebär osäkerhet om rättspraxis ställning osäkerhet kring rättens innehåll. Det blir helt enkelt svårare för den enskilde att veta vilka juridiska rättigheter och skyldigheter han eller hon har. Detta kan beskrivas som EU-rättens ”gubben-i-lådan-effekt”. Det övergripande syftet med projektet är att utreda vilken betydelse tidigare domar från EU-domstolen har för utgången i andra, senare mål.

Att denna fråga inte redan är besvarad beror framförallt på två saker. För det första fokuserar rättsvetenskapen traditionellt på nationella rättssystem och i de flesta länder förutsätts rättspraxis vara endast av sekundär betydelse i förhållande till den skrivna rätten på samma sätt som i Sverige. För det andra är den traditionella rättsvetenskapliga metoden – som i huvudsak går ut på att studera, analysera och jämföra individuella, rättsliga texter – inte lämpad för att finna mönster i ett stort material så som EU-domstolens domar. Genom att flytta fokus från individuella domar till det totala system av vilka de är en del åskådliggörs samband och sammanhang. Projektet kombinerar statistiska metoder för att finna mönster och trender i EU-domstolen rättspraxis med traditionella rättsvetenskapliga metoder för att analysera och kritisera de funna resultaten.

Projektet kommer bland annat att utreda vilken betydelse tidigare domar har för EU-rättens utveckling, vilka enskilda domar som har störst vikt som rättskälla samt vilka faktorer som är avgörande när EU-domstolen väljer att hänvisa till särskilda, tidigare domar och hur detta förändrats över åren. Detta kommer att medföra att det blir tydligare i vilken utsträckning EU-domstolens dömande verksamhet i praktiken fungerar på samma sätt som lagstiftning.

Projektet kommer även att synliggöra hur den ”lagstiftande” verksamheten går till och vilka hänsyn EU-domstolen tar när de utvecklar rätten. Detta kommer också att utvisa i vilken utsträckning domstolens normskapande verksamhet är systematisk och förutsebar. Dessa resultat är av stor betydelse för att kunna bedöma huruvida EU-domstolen uppfyller fundamentala krav vad gäller demokrati och grundläggande rättigheter.

Projektet kommer också att identifiera vilka domar som har störst betydelse som rättskälla inom olika delar av EU-rätten och hur detta förändrats över tid. Projektet blickar också framåt och identifierar de domar som är på väg att få större betydelse och gör till och med statistiskt baserade prognoser om hur EU-domstolen sannolikt skulle döma i framtida mål. Detta kommer att innebära större tydlighet för enskilda vad gäller deras juridiska rättigheter och skyldigheter.