Familjenätverkens betydelse på den svenska arbetsmarknaden

Forskningsprojekt Familjen har länge setts som en viktig faktor för tillgång till arbete. Trots institutionella förändringar för att öka transparensen visar studier att familjenätverk fortfarande spelar en stor roll för unga som ska träda in på arbetsmarknaden.

Föreliggande projekt ämnar bygga vidare på litteraturen om familjenätverkens betydelse på arbetsmarknaden. Vi gör detta genom att (i) analysera vilken betydelse familjenätverk utöver föräldrarna spelar för att förstå hur familjeband påverkar vem som får ett jobb och inte, (ii) studera hur en över/underrepresentation av familjemedlemmar är relaterat till företags konkurrenskraft och hur detta har förändrats över tid (1960-2010) med hänsyn till arbetskraftens och företagets övriga karaktäristik och lokalisering, och (iii) fråga informanter om deras syn på att rekrytera familjemedlemmar och släktingar.

Projektöversikt

Projektperiod

2014-01-01 – 2016-12-31

Finansiering

Riksbankens Jubileumsfond, 2014-2016: 3 900 000 kr

Forskningsämne

Ekonomisk historia, Kulturgeografi

Projektansvarig

Rikard Eriksson Professor

E-post

090-786 74 16

Projektmedlemmar

Einar Holm Professor, senior

E-post

090-786 57 29

Externa projektmedlemmar

Katarina Haugen, Post-doc, FD

Projektbeskrivning

Familjen har länge setts som en viktig faktor för tillgång till arbete under förmodern tid. Trots flertalet institutionella förändringar som syftar till att öka transparensen visar studier i både Sverige och andra utvecklade länder att familjenätverk fortfarande spelar en stor roll för unga som ska träda in på arbetsmarknaden och att denna betydelse i vissa fall till och med ökat under 1900-talet.

Föreliggande projekt ämnar bygga vidare på denna litteratur. Vi gör detta genom att (i) analysera vilken betydelse familjenätverk utöver föräldrarna spelar för att förstå hur familjeband påverkar vem som får ett jobb och inte, (ii) studera hur en över/underrepresentation av familjemedlemmar är relaterat till företags konkurrenskraft och hur detta har förändrats över tid (1960-2010) med hänsyn till arbetskraftens och företagets övriga karaktäristik och lokalisering, och (iii) fråga informanter om deras syn på att rekrytera familjemedlemmar och släktingar.

Genom att kombinera kvantitativa analyser på longitudinell individdata kopplat till information om företag och region med intervjuer med representanter från företag om deras syn på familjerelaterad rekrytering kommer detta projekt bidra med ny kunskap om till vilken grad en ökad transparens som karaktäriserar många välfärdssamhällen också kan ses på arbetsmarknaden och därmed generera insikter om de mekanismer som påverkar olika gruppers inträde på arbetsmarknaden och deras fortsatta karriärmöjligheter.