Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.

Höftfraktur bland äldre personer - smärta, fysisk funktion och upplevelser av rehabiliteringsprocessen, depressiva symtom och mortalitet

Doktorandprojekt Spelar operationsmetod någon roll vad gäller smärta och funktion efter en icke felställd höftfraktur? Doktorandprojektet kommer jämföra smärta och funktion hos äldre personer beroende på operationsteknik, samt att beskriva patienternas upplevelse av rehabiliteringsprocessen över tid. Vi kommer undersöka sambandet mellan höftfraktur och depressiva symtom samt riskfaktorer för ökad 36 månaders mortalitet bland gamla människor, med särskilt fokus på delirium, demenssjukdomar och depressiva symtom.

Standardbehandlingen av icke felställda höftfrakturer hos äldre är idag kirurgi med skruvar, samtidigt som hög ålder har ökad risk för läkningskomplikationer om man jämför med protes. Det finns begränsad forskning som jämför skruvar och protes gällande smärta och fysisk funktion bland icke felställda höftfrakturer och studier som beskriver erfarenheter av processen kring rehabiliteringen över tid. Vi kommer att undersöka sambandet mellan höftfraktur och depressiva symtom bland mycket gamla människor samt undersöka riskfaktorer för ökad 36 månaders mortalitet efter höftfraktur.

Projektansvarig

Birgitta Olofsson
Professor med förenad klinisk anställning
E-post
E-post
Telefon
090-786 63 33

Projektöversikt

Projektperiod:

2020-11-13 2026-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Institutionen för omvårdnad, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering

Projektbeskrivning

Studie 1 är del i en stor mulitcenterstudie, randomiserad kontrollerad  (RCT), som påbörjades 2019/2020 där patienter > 75 år med en höftfraktur med felställning enligt Garden I-II inkluderas (odislocerad fraktur eller minimalt dislocerad). Patienter lottas att opereras antingen med skruv eller med protes (n= 170 deltagare i varje grupp). Till denna delstudie kommer patienter från Umeå, Lycksele, Skellefteå och Uppsala att inkluderas. Efter ett par veckor efter operation tillfrågas de om deltagande i en uppföljning efter 4 och 12 månader. Uppföljningarna kommer att genomföras via telefon där data om fysisk funktion, smärta, kognition, depressiva symtom och livsgnista kommer att samlas in.

Studie 2 använder ett urval av deltagarna i studie 1 (n= 25), vilka tillfrågas att även delta i djupintervjuer, med tre uppföljningar (1, 4 och 12 månader). I denna studie vill vi följa patienterna över tid för att belysa eventuella mönster av förändringar under rehabiliteringsprocessen.

Studie 3 kommer data från Gerontologisk Regional Databas (GERDA) studien att användas. Av ca 2500 hembesök gjorda mellan 2000-2017, från fyra kohorter med fem års mellanrum, identifieras de som haft en höftfraktur för att undersöka samband mellan höftfraktur och depressiva symtom. Alla deltagare är noggrant undersökta vad gäller bl a sjukdomar, läkemedel, kognition, depressiva symtom, demenssjukdom, funktionsförmåga, smärta.

Studie 4 kommer data från två RCT-studier på patienter med höftfraktur att användas. Patienterna är undersökta på liknande sätt i båda studierna vilket underlättar sammanslagningen. I denna studie kommer riskfaktorer för ökad 36 månaders dödlighet efter höftfraktur bland gamla människor, med särskilt fokus på demenssjukdomar, delirium och depressiva symtom att undersökas.