Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) på äldreboenden

Forskningsprojekt Liverpool Care Pathway (LCP är ett styrdokument som kan ses som en struktur eller standardvårdplan i syfte att förbättra och säkra vårdkvaliteten under de sista timmarna och dygnen i livet vid obotlig sjukdom oavsett diagnos.

Det övergripande syftet för detta projekt är att undersöka om implementering av LCP på äldreboenden kan ge ökad kvalitet på vård och omsorg för döende och stöd till närstående under de sista dagarna i livet. Det primära syftet med projektet är att studera effekter på symtomlindring och kommunikation mellan patienter, närstående och vårdpersonal utifrån närståendes skattningar.

Projektansvarig

Margareta Brännström Professor

E-post

0910-78 72 41

Projektöversikt

Projektperiod:

2013-01-21 – 2017-01-10

Finansiering

Äldrecentrum Västerbotten, 2009: 100 000 kr
Rönnbäret, 2010: 100 000 kr

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för omvårdnad

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap, Åldrandeforskning

Projektmedlemmar

Sofia Andersson Universitetslektor (tjänstledig)

E-post

0910-78 72 94

Externa projektmedlemmar

Olav Lindqvist, universitetslektor, sjuksköterska, medicine doktor
Carl Johan Furst, Professor, läkare

Projektbeskrivning

I olika delar av världen och i Sverige införs nu LCP, dock sker det främst inom specialiserad palliativ vård. Studier i England och Nederländerna har visat att LCP bidrar till ökad kvalitet av vården av döende på sjukhus och sjukhem. Dessa resultat har baserats på data från icke-randomiserade studier. Inga RCT-studier som utvärderat effekter av LCP har genomförts. Inga vetenskapliga studier har genomförts som utvärderat LCP på särskilda boenden för äldre eller inom andra vårdformer i Sverige. Syftet med projektet är att undersöka om implementering av LCP på äldreboenden kan ge ökad kvalitet på vård och omsorg för döende och stöd till närstående under de sista dagarna i livet. Det primära syftet med projektet är att studera effekter på symtomlindring och kommunikation mellan patienter, närstående och vårdpersonal utifrån närståendes skattningar.
Det sekundära syftet är att studera effekter på läkemedelskonsumtion och boendekontinuitet relaterade till grundsjukdom och kön. Det tertiära syftet är att studera effekter på symtomlindring och kommunikation mellan patienter, närstående och vårdpersonal utifrån personalens skattningar och att belysa betydelsen av vårdplanering enligt LCP utifrån vårdpersonalens och närståendes erfarenheter

Metod: kontrollerad före och efter studie.

Samtliga särskilda boenden i Skellefteå kommun randomiseras till en interventionsgrupp eller kontrollgrupp. I interventionsgruppen införs vårdplanering enligt LCP vid vård i livets slut. I kontrollgruppen pågår sedvanlig vård och omsorg.