Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon

Läkemedel vid ADHD – när har det effekt? Psykosociala, genetiska och fenotypiska faktorers inverkan (ADAPT)

Forskningsprojekt Cirka 30% av barn med adhd har inte god effekt av adhd-läkemedel. Forskningsprojektet ADAPT kartlägger vilka faktorer som bidrar till god eller dålig effekt av dessa läkemedel.

Ett känt fenomen är att inte alla barn med adhd får symtomlindring av adhd-läkemedel. Detta har också påvisats i randomiserade kontrollerade studier, där det blir tydligt att ca 30% av barn med adhd inte har god effekt av läkemedel. Enligt klinisk erfarenhet är det betydligt fler barn som har dålig effekt av adhd-läkemedel, men detta är inte systematiskt studerat. Dessutom drabbas många barn av biverkningar.

Projektansvarig

Linda Halldner Henriksson
Adjungerad universitetslektor
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2015-01-01

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för klinisk vetenskap

Forskningsområde

Neurovetenskap

Projektbeskrivning

ADAPT kartlägger faktorer som bidrar till god eller dålig effekt av adhd-läkemedel. Vårt mål är att med nyvunnen kunskap om faktorer som kan påverka effekten av adhd-läkemedel i framtiden bättre kunna göra ett individuellt behandlingsval för varje enskilt barn.

Syfte och mål

ADAPT är en kartläggning av nyinsättningar av adhd-läkemedel. Projektet har två huvudsyften:

1. att kartlägga effekterna av adhd-läkemedlen (effekt och biverkningar) hos BUP:s patienter

2. att studera vilka faktorer som påverkar behandlingsutfallet

Studiens övergripande målsättning är att studera eventuella faktorer som skulle kunna förutsäga behandlingseffekten. Detta för att i framtiden bättre kunna förutse vilka barn och ungdomar med adhd som kommer ha bäst nytta av läkemedel.

Bakgrund

Cirka 30% av barn med adhd får inte önskad effekt av adhd-läkemedel. I de flesta effektstudier har man dock inte inkluderat barn med andra samtidiga funktionsnedsättningar eller psykiatriska tillstånd. Effekten av adhd-läkemedel i denna grupp av barn vet man alltså mindre om. Dessutom drabbas många av biverkningar. Idag är det inte möjligt att skräddarsy behandlingen till den enskilda individen pga otillräcklig kunskap om faktorer som påverkar behandlingsresultat.

Patientgrupp

Studien genomförs inom ramen för den ordinarie läkemedelsbehandling som erbjuds på BUP inoom region Stockholm, Gotland och Västerbotten. Detta möjliggör ett stort antal tänkbara studiedeltagare.

Alla patienter med adhd-diagnos som påbörjar adhd-medicinering vid någon av de deltagande BUP-enheterna tillfrågas om medverkan i studien. Deltagare av olika kön, ålder, symtombild, samsjuklighet och eventuell annan medicinering kan delta. Det är just sådana faktorer som studeras som möjliga prediktorer för behandlingsutfallet.

Metod och design

Uppföljning av symtom och biverkningar görs vid behandlingsstart samt efter 1, 3, 6 och 12 månader. Salivprov samlas in för genetisk analys. Vid start och vid 12-månader görs också registrering i kvalitetsregistret BUSA.

All uppföljning sker i anslutning till den ordinarie uppföljningen vid respektive BUP-enhet. ADAPT är en observationsstudie, dvs studerar effekten av den ordinarie behandling som ges vid BUP och påverkar alltså inte vilka läkemedel eller doser som ordineras. Förhoppningen är att mellan 500 och 1 000 barn och deras föräldrar kommer att delta i studien.

Länkar och mer läsning

https://busa.registercentrum.se/ 

https://clinicaltrials.gov/ct2/show/study/NCT02136147?term=ADAPT&cntry=SE&rank=1