Hoppa direkt till innehållet
printicon

Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden

Forskningsprojekt Projeket undersöker tre-språkighetssituationen bland barn och unga i Norra Sapmi där barnen dagligen använder tre språk. Projektet genomförs i Finland, Norge och Sverige.

Att kunna läsa och skriva är ett redskap för att uppnå mänskliga rättigheter och delta i samhället. FN:s rapportör för ursprungsbefolkningar har rekommenderat att man förstärker insatserna för att revitalisera de samiska språken och stärka undervisningen i samiska språk och samiska kultur. Projektet fokuserar på nordsamiska elevers skrivande i skolan. Eleverna, som är mellan 9 och 18 år, skriver på tre språk: nordsamiska, det nationella språket, dvs. finska, norska eller svenska, samt på engelska. Språkbruk utanför skolan samt globalisering och skolpolitik är också områden som ingår i projektet.

Projektöversikt

Projektperiod

2012-01-01 2114-12-31

Finansiering

Finansår , 2012, 2013, 2014

huvudman: Umeå University / Department of Language Studies, finansiar: Projektbidrag/ Vetenskapsrådet, utbildningsvetenskaplig, y2012: 2300000, y2013: 1250000, y2014: 1250000,

Forskningsämne

Moderna språk, Samisk forskning, Språkvetenskap, Statsvetenskap

Projektbeskrivning

Literacitet, dvs. att kunna läsa och skriva, är i sig en mycket viktig rättighet i, men kunskapen är också viktig som redskap för att
uppnå andra mänskliga rättigheter och för att kunna delta i samhället. FN:s rapportör för ursprungsbefolkningar har rekommenderat
de nordiska länderna att tillsammans med sametingen förstärka insatserna för att revitalisera de samiska språken och stärka
undervisningen i samiska språk och samiska kultur.

I projektet Literacitet i Sápmi kommer vi att studera nordsamiska elevers skrivande i skolan. Syftet är att undersöka den institutionella och samhälleliga kontexten för dessa elevers literacitetsutveckling. Eleverna, som är mellan 9 och 18 år, skriver i skolan på tre språk: nordsamiska, det nationella språket, dvs. finska, norska eller svenska, samt på engelska. I projektet kommer vi att studera elevernas skrivande på samtliga språk.

Den mest centrala uppgiften är att undersöka vilken betydelse som språkliga och kulturella faktorer har för nordsamiska elevers
skrivande på de tre aktuella språken. Vi vill också studera hur elevernas literacitetsutveckling påverkas av globaliseringen och av
den nationella skolpolitik som förs i respektive land. Ett annat intressant tema rör skolans och undervisningens kulturella relevans
samt hur denna eventuellt påverkas av nationell skolpolitik och en tilltagande globalisering.

Nordsamiska skolelevers språkliga miljö är komplex. För det första måste de förhålla sig till de dominerande nationella språken; för
det andra exponeras de för ett flertal samiska språk och dialekter; för det tredje lever de i ett globalt mediesamhälle som till stor del
domineras av engelska. Viktigt i sammanhanget är också att den officiella nordsamiska ortografi som fungerar i samtliga länder
godkändes av Nordiska samekonferensen så sent som 1979; det är alltså fråga om en standardnorm som har etablerats för bara
några decennier sedan. Självfallet påverkas varje individs literacitetsutveckling också av hemmiljön, av kamrater och av skolan. I projektet tar vi därför hänsyn till både samhälleliga och individuella processer, och de teoretiska utgångspunkterna finns i såväl modern flerspråkighetsteori som i sociokulturella och kognitiva perspektiv.

Globalisering och skolpolitik är som nämnts två viktiga nyckelord för undersökningen. Som en del i projektet kommer vi därför att
genomföra intervjuer utifrån dessa teman med ansvariga ministrar i respektive land samt med representanter för de nationella
sametingen. För att få en internationell blick på den nordiska situationen kommer vi också att intervjua representanter för
Europarådets minoritetsspråkskommitté samt FN:s särskilda rapportör för urfolksrättigheter.

Våra forskningsresultat kommer att presenteras på flera olika sätt: på språkkonferenser, på utbildningskonferenser och konferenser
med fokus på minoritetsspråk och ursprungsbefolkningar. Resultaten kommer också att publiceras i internationella tidskrifter samt i
en monografi. Självfallet kommer vi också att lägga fram våra resultat vid sammankomster med samiska föreningar och
organisationer.