Bild: Erik Domellöf
Bild: Erik Domellöf
Forskningsprojekt Att kunna använda sina armar och händer på ett förutseende sätt för att utforska och interagera med omvärlden är av fundamental betydelse för barns motoriska, kognitiva och beteendemässiga utveckling. Förmågan till motorisk planering är också central i barns vardagsliv och även små avvikelser kan ha en negativ inverkan på vardagsfunktion. Ökad kunskap om motorisk planeringsförmåga är därmed av stor betydelse för att kunna optimera funktion och hälsa hos barn under utveckling.
Det här projektet har som mål att presentera ny och specifik kunskap gällande motorisk planering hos barn följande en typisk utveckling samt barn med autismspektrumtillstånd, där vanligt förekommande nedsättning i motorisk planeringsförmåga har börjat uppmärksammas.
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
För att kunna förutse sina egna handlingar så är det nödvändigt att ha kunskap om vad som kommer att hända härnäst med egna rörelser och med skeenden i omgivningen. Denna förmåga att förutse vad som kommer att hända är en av de mest betydelsefulla grunderna för funktionellt handlande (till exempel målinriktade rörelser som att sträcka ut armen och gripa ett glas vatten när du är törstig), kognition (de högre mentala processer som vi använder för att förstå och anpassa oss till omvärlden) och social kommunikation. En mycket viktig del i denna process är förmågan till motorisk planering - hjärnans förmåga att föreställa sig ett mål och sedan organisera och utföra en sekvens av handlingar för att uppnå målet. Om denna förmåga är nedsatt finns det en risk för såväl fysiska som psykiska utvecklingsproblem. Det råder dock en brist på detaljerade undersökningar av hur förmågan till motorisk planering utvecklas hos barn och vad som utmärker den i olika åldrar. Det finns även ett behov av kunskap om hur utvecklingen ser ut hos barn med funktionsnedsättningar, samt om det skulle vara möjligt att träna motorisk planeringsförmåga hos dessa barn.
Det här projektet har som mål att presentera ny och specifik kunskap gällande motorisk planering hos barn följande en typisk utveckling samt barn med autismspektrumtillstånd (ett samlingsbegrepp för barnneuropsykiatriska diagnoser som autism och Aspergers syndrom där vanligt förekommande nedsättning i motorisk planeringsförmåga har börjat uppmärksammas). Med hjälp av en avancerad metodologi kommer en longitudinell datainsamling att genomföras gällande vad barnen fokuserar blicken på i samband med sträckande och gripande efter målobjekt samt specifika rörelsemönster under själva utförandet av handlingen. Detta möjliggör en undersökning över tid av hur barn planerar handlingar beroende på vad uppgiften kräver att de ska göra med objektet efter att det har gripits. Resultaten av dessa detaljerade undersökningar kommer sedan att jämföras med hjärnavbildningar för att undersöka om olika skillnader i hjärnans struktur och funktion hänger ihop med barnens motoriska planeringsförmåga. Projektet avser även att undersöka samband mellan motorisk planeringsförmåga och mått på hälsa, livskvalitet, beteende i hem och skola, samt neuropsykologisk funktion.
