Hoppa direkt till innehållet
printicon

Övervakning och kontroll av denguefeber (DengueTools)

Forskningsprojekt Dengue är en allvarlig, influensaliknande infektionssjukdom som under de senaste årtiondena blivit ett stort internationellt folkhälsoproblem. Människor drabbas av viruset via bett av infekterade myggor.

Den internationella forskargrupp som står bakom EU-ansökan, ”Stop Dengue-konsortiet”, inriktar arbetet mot en rad brister i denguefeberns övervakningsystem: - Bristande kunskap om hur samspelet mellan virus, insekter, ekologi, miljön och klimatfaktorer påverkar dengueutbredningen och därmed möjligheterna att förutse nya utbrott av epidemin. - Bristande kunskap om de mest genomförbara, hållbara och kostnadseffektiva metoderna för integrerad övervakning. - Brist på bra och tidiga diagnostiska analyser som kan användas i fält (billiga, snabba resultat, bärbara). - Brist på känsliga, säkra och enkla fältmetoder för vektorövervakning (myggor)

Projektansvarig

Annelies Wilder-Smith
Professor, gäst
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod

2011-09-01 2016-02-28

Finansiering

Finansår , 2011

huvudman: Peter Byass, finansiar: European Commission, y2011: 50676,

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin

Projektbeskrivning

Dengue är en allvarlig, influensaliknande infektionssjukdom som under de senaste årtiondena blivit ett stort internationellt folkhälsoproblem. Människor drabbas av viruset via bett av infekterade myggor. Dengueblödarfeber är den allvarligaste formen av sjukdomen och drabbar framför allt barn; dödligheten i denna blödarfeber är ca 5 %. Det är inte bara så att fallen ökar i antal utan sjukdomen når också nya geografiska områden. Fler än 2,5 miljarder människor riskerar att drabbas av dengue. Den globala spridningen hänger både samman med förändringar av viruset som sådant, okontrollerad urbanisering, brister i system för hälsovård, vattenförsörjning och renhållning, ökat resande samt klimatförändringarna.

Den internationella forskargrupp som står bakom EU-ansökan, ”Stop Dengue-konsortiet”, inriktar arbetet mot en rad brister i denguefeberns övervakningsystem:

- Bristande kunskap om hur samspelet mellan virus, insekter, ekologi, miljön och klimatfaktorer påverkar dengueutbredningen och därmed möjligheterna att förutse nya utbrott av epidemin.
- Bristande kunskap om de mest genomförbara, hållbara och kostnadseffektiva metoderna för integrerad övervakning.
- Brist på bra och tidiga diagnostiska analyser som kan användas i fält (billiga, snabba resultat, bärbara).
- Brist på känsliga, säkra och enkla fältmetoder för vektorövervakning (myggor)

Konsortiet kommer dessutom att fokusera på effektivare metoder för att skydda den mest sårbara gruppen, barnen. Dessutom försöker forskargruppen täppa kunskapsluckor när det gäller att motverka spridning av dengue till icke-infekterade områden, inklusive Europa. En av sjukdomens vektorer (en myggart) finns numera etablerad i Europa, vilket i sig väcker nya farhågor. Ett antal dödsfall i dengue i Europa på senare tid illustrerar vikten av att hejda spridningen. Bl.a är avsikten att utveckla modeller som belyser risken och motverkar att dengue får fäste i oinfekterade regioner med hänsyn till ett ökat globalt resande och till klimatförändringar.