Hoppa direkt till innehållet
printicon

Relationer mellan kunskapssyn och kommunikation inom matematikutbildning

Forskningsprojekt Om elever och lärare har olika kunskapssyn, vilka effekter kan det få på hur de kommunicerar med varandra? Kan man genom hur man kommunicerar med någon påverka denna persons kunskapssyn?

En persons kunskapssyn kan vara en viktig faktor i undervisning och lärande eftersom just kunskap där är i fokus. Till exempel om en elev ser kunskap i matematik som i huvudsak en uppsättning beräkningsregler så verkar det rimligt att denna elev fokuserar på att memorera sådan information i matematikundervisningen. Elevens lärare kanske har en annan syn på kunskap i matematik och försöker formulera sig utifrån detta synsätt, men kanske är denna skillnad i synsätt mellan elev och lärare en viktig källa till bristande kommunikation.

Projektansvarig

Magnus Österholm
Universitetslektor, forskare
E-post
E-post
Telefon
090-786 71 31

Projektöversikt

Projektperiod

2009-02-26 2014-06-30

Forskningsämne

Matematik, Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Olika synsätt/uppfattningar (eng. 'beliefs'), och speciellt kunskapssyn, beskrivs ofta som en viktig faktor i relation till lärande, både från ett mer generellt perspektiv och också specifikt för lärande i matematik. Dock är vetenskapliga studier av synsätt ingen enkel sak. Det finns många olika typer av definitioner av begreppet som används inom forskning. Till exempel, om man begränsar sig till ett kogntivt perspektiv, så kan man skilja mellan uppfattning och kunskap, där uppfattningar har mer subjektiv karaktär, såsom att man är medveten om att olika personer kan ha olika uppfattningar om samma sak, medan kunskap är något som är mer kollektivt gemensamt. Å andra sidan kan man fokusera på likheter mellan uppfattningar och kunskap, till exempel att båda kan påverka hur man uttrycker sig när man kommunicerar med andra eller hur man tolkar något som uttrycks av andra.

Detta projekt avser att studera kommunikationen inom matematikundervisning på gymnasie- och universitetsnivå, där fokus är på kunskapssyn. Därmed är inte matematikinnehållet primärt i fokus utan forskningsfrågorna berör hur det matematiska innehållet behandlas, från ett epistemologiskt perspektiv (dvs. kunskapsteoretiskt perspektiv, vilket relaterar till personers kunskapssyn). Avseende kunskapssyn och kommunikation, så kommer följande perspektiv att studeras:
• Hur kunskapssyn kan ses som en del av kommunikation; vilka typer av synsätt som medieras i olika situationer.
• Hur kunskapssyn kan påverka kommunikation; hur synsätt kan påverka hur man uttrycker sig och hur man tolkar vad någon annan uttryckt.
• Hur kunskapssyn kan påverkas av kommunikation; hur synsätt kan påverkas av hur någon uttrycker sig och hur man tolkar detta.

Skillnader mellan gymnasie- och universitetsnivå har studerats inom forskning, både internationellt och också specifikt för Sverige. Till exempel har svenska studier noterat ett gap mellan nivåerna avseende det typ av matematiska innehåll som behandlas samt ett sorts kulturellt gap, såsom avseende användning av miniräknare. Det är oklart om dessa skillnader beror på förekommande skillnader i kunskapssyn samt om och hur dessa skillnader påverkar studerandes kunskapssyn.

Avseende matematikundervisning på universitetsnivå så kan det vara speciellt intressant att studera lärarutbildningen eftersom lärarstudenter inte bara genomgår övergången från gymnasium till universitet utan också övergången från att vara elev till att bli lärare. Lärarstudenter kan därmed utsättas för olika perspektiv på kunskap genom olika typer av kurser, såsom kurser som fokuserar på studenternas eget lärande i matematik å ena sidan och kurser som fokuserar på deras utveckling som lärare i matematik å andra sidan.

De perspektiv och frågor som beskrivits kommer att studeras på olika nivåer inom utbildning:
• På universitetsnivå kommer variationen i typer av kommunikativa situationer att studeras; kommunikationen mellan studenter och andra personer (såsom föreläsare eller handledare) och kommunikationen i olika typer av kurser inom lärarutbildningen.
• Gymnasienivån kommer att studeras för jämförelse med universitetsnivån.

Detta forskningsprojekt syftar till att producera resultat som är av intresse från olika perspektiv:
• Teori: Att fördjupa kunskapen om personers synsätt för att kunna skapa mer djupgående modeller kring hur synsätt kan påverka och påverkas av olika utbildningssituationer.
• Metod: Att utveckla existerande metoder för att studera personers synsätt.
• Praktik: Att fördjupa kunskapen om möjliga skillnader mellan gymnasie- och universitetsnivå samt att skapa kunskap om möjliga variationer inom lärarutbildning och hur dessa kan påverka studenter.