Forskningsprojekt Projektet fokuserar på hur äldre hushåll kan delta i efterfrågeflexibilitet utan att riskera komfort, hälsa eller ekonomi. Med intervjuer, IHBI-labbexperiment, seniorpersonas och sårbarhetsprofiler utvecklas praktiska råd för äldre när elnätstariffer och flexibilitetssignaler förändras.
När elsystemet behöver mer flexibilitet kan äldre hushåll påverkas särskilt starkt av nya tariffer och styrsignaler. Projektet undersöker hur äldre förstår, upplever och hanterar sådana förändringar, särskilt när inomhuskomfort, hälsa, fasta inkomster och digital vana begränsar anpassningen. Målet är seniorvänliga råd och verktyg för en tryggare och mer rättvis energiomställning.
Sveriges övergång till ett fossilfritt energisystem kräver mer efterfrågeflexibilitet, men den konkreta tariffutformningen är under förändring. I mars 2026 pausade regeringen kravet på att alla elnätsföretag skulle införa effektbaserade tariffer och gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell. Samtidigt används effektbaserade tariffer fortfarande i delar av landet, och olika former av prissignaler, flexibilitetsprogram och efterfrågerespons kommer även framöver att vara viktiga för att minska effekttoppar.
Detta projekt fokuserar specifikt på äldre hushålls komfort, hälsa och ekonomiska överkomlighet i detta föränderliga landskap. Äldre kan ha begränsad möjlighet att flytta elanvändning i tid eftersom de ofta behöver stabil inomhustemperatur av hälsoskäl, lever på fasta eller begränsade inkomster och kan ha svårare att använda digitala verktyg för att följa priser och styra apparater. Därför undersöker projektet inte bara effekttariffer som en enskild modell, utan bredare hur äldre uppfattar och hanterar styrsignaler för efterfrågeflexibilitet.
Projektet kombinerar semistrukturerade intervjuer med kontrollerade experiment i Intelligent Human-Buildings Interaction Lab vid Umeå universitet. I labbet möter äldre deltagare realistiska flexibilitets- och prissignaler i en virtuell hemmiljö. Deras val, exempelvis kring uppvärmning, matlagning och apparatanvändning, kopplas till upplevda konsekvenser för inomhusklimat, komfort och kostnad. Samtidigt samlas data in om beteenden, upplevelser, stress och begriplighet.
Med stöd av intervjuer och experiment utvecklas seniorpersonas och sårbarhetsprofiler som visar hur olika grupper av äldre kan påverkas. En ensamstående pensionär med låg digital vana kan till exempel ha andra behov än ett äldre par med god teknikvana och större ekonomisk marginal. Projektet använder även agentbaserad scenariomodellering för att undersöka hur olika tariffutformningar, flexibilitetssignaler och stödåtgärder kan påverka äldre hushålls kostnader, komfort och möjlighet att delta i efterfrågeflexibilitet.
Den praktiska slutprodukten är en skräddarsydd guide för äldre hushåll. Guiden utvecklas tillsammans med äldre deltagare, seniororganisationer, kommunala energi- och klimatrådgivare och elnätsaktörer. Den ska ge tydliga, trygga och realistiska råd som hjälper äldre att anpassa elanvändningen där det är möjligt, utan att kompromissa med hälsa eller nödvändig inomhuskomfort.
