Tre perspektiv på polisens arbete med våldtäkt mot män – brottsutsatta, målsägarbiträden och polisutredare

Projektbeskrivning

Kunskapen om män som utsatts för sexuellt våld är begränsad. Även om risken att som man utsättas för våldtäkt är väsentligt mindre än för kvinnor, utgör våldtäkt mot män ett allvarligt samhällsproblem. Den internationella forskningen talar för att våldtäktsutsatta män i stort lider av samma typ av psykologiska, sexuella, interpersonella och fysiska konsekvenser som kvinnor.

Polisen spelar en nyckelroll för att beivra dessa brott, men också för våldtäktsutsattas upplevelse av en krisartad situation. I fråga om våldtäkter i allmänhet finns en kritisk debatt om brister i bemötande och att endast en liten andel av anmälda brott leder till uppklarande. Internationell forskning tyder på att utredning av våldtäkt mot män kräver delvis annorlunda förhållningssätt än för kvinnor. Det finns ingen svensk forskning på området, men Rikspolisstyrelsen har pekat på behovet av att förbättra rutiner och utbildning för utredning av sexualbrott.

Projektets syfte är att undersöka polisens arbete med våldtäkt mot män. Detta studeras med hjälp av två typer av data: dels skriftliga förundersökningar, dels intervjuer med brottsutsatta, målsägandebiträden samt utredande poliser.

Frågeställningar:
1. Hur ser det polisiära brottsutredandet ut?
2. Hur ser polisens bemötande av våldtäktsutsatta män ut?
3. Vilka följder får polisens arbete för de utsatta männen?

Projektet utgår från att de kulturella föreställningar som förekommer om våldtäkt inverkar på polisens arbete. Synen på offerskap, sexualitet och genus blir därför central för att förstå hur polisen bemöter och utreder våldtäkt mot män. Analysen rörande våldtäktsutsatta män kommer att sättas in i ett bredare sammanhang som innefattar våldtäkt mot kvinnor.

Resultaten är relevanta för polisens fortsatta utvecklingsarbete gällande våldtäkt mot män, men även utredning av sexualbrott i allmänhet. Det ger också underlag för diskussioner om framtida förändringar lagstiftning och av resursfördelning inom rättsväsendet.