Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon

Utvärdering av försök med elchockvapen i polisverksamheten

Forskningsprojekt Polismyndigheten genomför under åren 2018-2019 en försöksverksamhet med s.k. elchockvapen i polisverksamheten. Syftet har varit att skapa ytterligare underlag för ett beslut om eventuellt införande av sådana vapen i verksamheten. Projektet utvärderas av Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.

Syftet med undersökningen är att kvalitativt och kvantitativt utvärdera effekterna av polismyndighetens försöksverksamhet med användandet och legitimiteten av elchockvapen. Polismyndighetens försöksverksamhet med elchockvapen utvärderas utifrån effektutvärderingsmodellen. En effektutvärdering syftar till att försöka fastställa om det finns ett samband mellan en insats och en förändring av ett tillstånd som organisationen i fråga försökt att påverka. En central aspekt av effektutvärderingar är definitionen av "effekt". I föreliggande utvärdering definierar vi effekt som "en förändring som inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat". I denna utvärdering undersöks om det finns ett samband mellan insatsen (införandet av elchockvapen) och förändringar i upplevelse av skador, hot och arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande inom poliskåren samt medborgarnas uppfattning om elchockvapenanvändning.

Projektansvarig

Jonas Hansson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 55 72

Projektöversikt

Projektperiod:

2018-01-01 2020-03-30

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Enheten för polisutbildning

Forskningsområde

Polisforskning

Projektbeskrivning

Syftet med undersökningen är att kvalitativt och kvantitativt utvärdera effekterna av polismyndighetens försöksverksamhet med användandet och legitimiteten av elchockvapen. Följande frågeställningar kommer att belysas;

  • Minskar användningen av elchockvapen våld och hot mot poliser (våldsamt motstånd, våld/hot mot tjänsteman)?
  • Elchockvapnets effektivitet/verkan (betvingas motparten av elchockvapnets användning)?
  • Finns några genusskillnader i användningen av elchockvapen?
  • Minskar skador på poliser respektive motpart med elchockvapen?
  • Har användningen av elchockvapen inverkan på övriga våldshjälpmedel (batong, OC-spray)?
  • Upplever medarbetarna ökad trygghet med elchockvapen?
  • Upplever medarbetarna några svårigheter att välja hjälpmedel när de ut rustats med elchockvapen?
  • Upplever medarbetarna några taktiska problem i användandet?
  • Upplever medarbetarna några problem med att bära elchockvapen på sig?
  • Upplever medarbetarna att de använt elchockvapen i stället för skjutvapen i någon situation?
  • Upplever medarbetarna någon förändring i bemötandet och kontakten med allmänheten?
  • Upplever allmänheten någon skillnad i polisernas signalvärde/beteende?

Genomförandet

Utvärderingen kommer att genomföras tre steg;

Steg 1 (2017) Planering, urval samt utarbetande av mätinstrument
I dialog med polismyndigheten skapas en bild över vilka andra regioner som ska ingå i utvärderingen som kontrollregioner. Effektutvärderingens olika delar ses över och modifieras alternativt anpassas efter tilltänkta förändringar innan starten. Kvantitativa mätinstrument, med utgångspunkt i befintliga validerade enkäter, utarbetas och anpassas till polisiärt arbete och syftet med utvärderingen. Kvalitativa intervjuguider utformas.

Steg 2 (2018-2019) Genomförande av kvantitativa mätningar
Den kvantitativa delen innebär datainsamling vid tre tillfällen; I början av år 2018 vid starten av försöksverksamheten; efter 8 månader samt i slutet av försöksverksamheten, dvs den 24:e månaden. Samtliga poliser kommer att få besvara enkäter vid dessa tre olika tillfällen. Eftersom urvalet av poliser som genomgår insatsen inte är så stor är det viktigt att enkätundersökningen sker före - i mitten och efter insatsen. Med stöd av den statistiska analysmetoden " repeated measures analysis of variance" kan vi analysera hur upplevelser och erfarenheter av hot och våld samt arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande har utvecklat sig i försöksverksamhets grupp och respektive kontrollgruppen samt undersöka om det finns signifikanta skillnader mellan dessa två grupper.

Mätinstrument
Baserat på befintliga validerade mätinstrument (t.ex. WHO:s enkät om arbetsvillkor i relation till hot och våld) kommer vi att utarbeta enkäter för att mäta upplevelser och erfarenheter av hot och våld samt arbetsrelaterad hälsa och välbefinnande. Användandet av befintliga validerade mätinstrument ökar evidensbasen i utvärderingen. Till enkäten läggs ett antal frågor och bakgrundsvariabler (till exempel ålder, kön, civilstånd och år i tjänst) som forskargruppen i dialog med polismyndigheten (uppdragsgivaren) vill ha svar på exempelvis frågor som rör sig om polistjänstemäns egen säkerhet och trygghet av att använda elchockvapen samt deras uppfattning om medborgarnas reaktioner. Mätningsinstrumentet kommer att anpassas efter polisiära arbetsförhållanden.

Steg 3 (2019) - kvalitativa uppföljningar och fördjupade analyser av enkätresultaten
Den kvalitativa metoden kommer att pågå under 2019 och syftar till att följa upp och fördjupa förståelsen för resultaten av de tidigare enkätundersökningarna. Den kvantitativa delen i utvärderingen kan besvara huruvida det finns signifikanta skillnader i erfarenheter av hot och våld mellan poliser som ingår i försöksverksamheten och de som inte ingår. För att fördjupa förståelsen för eventuella skillnader samt analysera de bakomliggande mekanismerna till möjliga effekter av införandet av elchockvapen behövs dock även kvalitativa data. Kvalitativa data kommer att samlas in med hjälp av djupintervjuer samt fokusgrupper och kommer att genomföras efter att preliminära analyser av enkätdata har genomförts.