Hoppa direkt till innehållet
printicon

Vårdvalsreformens betydelse för hälsa och ojämlikheter i hälsa i Sverige

Forskningsprojekt Vinsterna av vårdvalsreformen 2010 avseende sjukvårdens kvalitet och effektivitet har debatterats, och det har framförts oro för en minskad kontinuitet, ökad fragmentering och ökade ojämlikheter i vården.

Under de senaste två decennierna har ett antal sjukvårdsreformer genomförts i Sverige, och privata vårdgivare och marknadsorientering har fått större utrymme, särskilt inom primärvården. Effekterna av reformen, särskilt avseende befolkningen hälsa och ojämlikheter i hälsa, är i stort okända. I syfte att ge evidens om folkhälsoeffekterna av vårdvalsreformen ämnar detta projekt till att utvärdera effekterna av reformen på befolkningens hälsa och socioekonomiska ojämlikheter i hälsa, samt identifiera implementeringskarakteristika på landstingsnivå som bidrar till förbättrad folkhälsa och minskade ojämlikheter i hälsa.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod

2017-01-01 2020-12-30

Finansiering

Forte, 2017-2020: 2 628 000 kr

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin

Projektbeskrivning

Under de senaste två decennierna har ett antal sjukvårdsreformer genomförts i Sverige, och privata vårdgivare och marknadsorientering har fått större utrymme, särskilt inom primärvården. Ett aktuellt exempel är vårdvalsreformen som infördes 2010. Vinsterna av denna reform avseende sjukvårdens kvalitet och effektivitet har debatterats, och det har framförts oro för en minskad kontinuitet, ökad fragmentering och ökade ojämlikheter i vården. Trots detta är effekterna av reformen, särskilt avseende befolkningen hälsa och ojämlikheter i hälsa, i stort okända. I syfte att ge evidens om folkhälsoeffekterna av vårdvalsreformen ämnar detta projekt till att utvärdera effekterna av reformen på befolkningens hälsa och socioekonomiska ojämlikheter i hälsa, samt identifiera implementeringskarakteristika på landstingsnivå som bidrar till förbättrad folkhälsa och minskade ojämlikheter i hälsa. Denna registerbaserade studie kommer använda sig av naturlig experimentell design, och kommer omfatta totalpopulationen 16-85 år i Sverige. Trender i primärvårdskänsliga sjukdomar och ojämlikheter i desamma kommer följas under 2001-2016, och jämföras mellan landsting med olika grader av implementering av reformen. Projektet kommer använda sig av avancerade metoder, såsom multiple interrupted time series design, dekompositionsanalys och kvalitativ komparativ analys. Tillsammans kommer dessa metoder kunna påvisa effekter av reformen, särskilja dem från underliggande tidstrender, samt påvisa mekanismer genom vilka implementeringen av reformen kan leda till förbättrad hälsa och minskade ojämlikheter i hälsa. Projektets integrerade fokus, med både befolkningens hälsa och ojämlikheter i hälsa som utvärderingsparametrar, knyter direkt an till Sveriges mål för folkhälsan och hälso- och sjukvården, vilket förväntas bidra till projektets värde i att ge högrelevant evidens för allmänheten och beslutsfattare inom folkhälsa och sjukvård.