Hoppa direkt till innehållet
printicon

Varför har flickor sämre självrapporterad hälsa än pojkar?

Forskningsprojekt Projektets syfte är att studera hur ungdomars hälsa hänger ihop med i vilken grad de följer normer, deras föräldrarelationer och olikheter mellan flickor och pojkar.

Flickor upplever att de har sämre hälsa än pojkar, och skillnaderna ökar med stigande ålder. Olikheter i hälsa hänger ihop med hur unga följer normer och svarar mot krav, inte minst från föräldrar. I projektet studeras skillnader i levnadsvanor mellan ungdomar som rapporterar god hälsa och de som inte gör det. Vilken betydelse har föräldrarelationer, kön, ålder och den skola man går på? I projektet analyseras data från Leva-enkäten, som genomfördes bland alla elever i årskurserna 7–9 i Umeå kommun och kranskommuner år 2005, 2007 och 2009. Enkäten består bland annat av frågor om social bakgrund, familj, hälsa och livet i skolan.

Projektöversikt

Projektperiod

2008-08-21 2012-03-31

Finansiering

FAS, 2008-2009: 1 200 000 kr

Forskningsämne

Socialt arbete

Projektbeskrivning

Tidigare studier visar att flickor mår sämre än pojkar när det gäller ohälsa, och att skillnaderna ökar med stigande ålder. Det finns forskning som visar att olika levnadsvanor och ojämlikheter i hälsa mellan flickor och pojkar hänger ihop med hur man följer normer och svarar mot krav, inte minst från föräldrar, samt att både hög och låg normföljsamhet kan innebära problem. Mer kunskap om detta förväntas vara viktigt i det preventiva arbetet bland ungdomar.

Det övergripande syftet är att studera hur ungdomars hälsa samvarierar med deras normföljsamhet, föräldrarelationer och olikheter mellan flickor och pojkar i dessa avseenden.

Projektet studerar följande frågeställningar:

- vad är typiska drag när det gäller normföljsamhet hos dem som har bra självrapporterad hälsa jämfört med dem som har dålig dito?
- hur hänger relationer till föräldrar och normföljsamhet ihop med självrapporterad hälsa?
- vilka skillnader i dessa avseenden kan ses mellan flickor och pojkar
- förändras könsskillnader när det gäller förhållandet mellan normföljsamhet och hälsa över tid?
- vilka barriärer och möjligheter finns för att använda skolenkäten i lokalt folkhälsoarbete?

Ett genusperspektiv tillämpas i studien, eftersom levnadsvanor varierar mellan flickor och pojkar och eftersom flickor rapporterar sämre hälsa. Framtida preventionsinsatser behöver inbegripa de skilda och ojämlika villkor som flickor och pojkar möter under tonårstiden.

Projektet baserar på Leva-enkäten (ungas levnadsvanor) som genomfördes bland samtliga elever i årskurserna 7, 8 och 9 i Umeå kommun och dess kranskommuner (2005, 2007 och 2009). Ungefär 5000 elever deltog i undersökningen varje år. Svarsfrekvensen var 85 procent 2005. Enkäten består av 124 frågor och täcker följande områden: social bakgrund; vänner och familj; hälsa; livet i skolan; tobak, alkohol och droger; brott/trygghet; fritid; framtid.

Ämne: socialt arbete, ungdomsforskning