Avhandlingen rör kvalitetsstyrning i vuxenutbildning (komvux) och hur ”kvalitet” formas i mötet mellan policy, inspektion och praktik. Med analytiskt fokus riktat mot Skolinspektionens granskningar undersöks hur föreställningar om kvalitet produceras och vilka diskursiva effekter detta får på olika arenor i utbildningssystemet. Syftet är att beskriva och analysera hur mikropolitiken om kvalitet görs inom vuxenutbildning i ett granskningssamhälle.
Avhandlingen bygger på policydokument, observationer av Skolinspektionens dag samt observationer Skolinspektionens kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning i komvux. Analysen tog avstamp i Carol Bacchis poststrukturalistiska WPR-ansats (What’s the “problem” represented to be?), som inspirerats av Foucault och riktar fokus mot hur problem formuleras och görs styrbara genom policy och granskning. Inom detta perspektiv förstås policy som en form av förändringsförslag och kan därför inkludera mer än bara skriven policy.
Resultaten visar på att kvalitet ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i vuxenutbildningspolicy och under Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Det finns dessutom en risk för att huvudmän, rektorer och lärare hålls ansvariga för dessa ”kvalitetsbrister” när ökad flexibilitet och individanpassning produceras som en lösning på ”kvalitetsproblemen” i komvux. När det pratas om kvalitet i dessa sammanhang så görs det också ofta i ambivalenta termer i relation till hur kvalitet ska granskas och följas upp i komvux, vilket gör att vissa aspekter och vissa röster faller bort då de inte inryms inom kvalitetsgranskningens ram. Avhandlingen väcker därmed frågor om makthierarkier och vilka typer av ”problem” som synliggörs, respektive osynliggörs i granskningssammanhang.
