Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)
Infektionssjukdomar orsakar stort lidande och kan vara dödliga. De kostar också samhället stora summor och är en belastning för vården. Vi saknar läkemedel mot de flesta virusinfektioner, och överanvändning av antibiotika har medfört att många mikroorganismer numer är resistenta mot befintliga läkemedel.
I Umeå pågår flera forskningsprojekt med målet att utveckla nya behandlingsmöjligheter. Infektionsforskning kräver speciella säkerhetslaboratorier och avancerad utrustning. Infektionsforskarna här är nationellt och internationellt ledande inom sina respektive forskningsområden.
Din gåva ger forskarna bättre möjligheter att studera infektioner. Exempel på forskningsområden där Umeå universitet är ledande: molekylär infektionsbiologi, diagnostik, vaccinutveckling, läkemedelsutveckling, epidemiologi och resistensutveckling.
Pandemin COVID-19 visar tydligt att sjukvård och forskning kring infektioner behöver byggas ut - för att kunna ge den bästa vården och för att utveckla diagnostik, läkemedel och vacciner. Vid Umeå universitet finns unika förutsättningar med många kompetenta forskare i kliniska och experimentella miljöer. Forskningens betydelse för sjukvården har också visat sig, inte minst genom forskarnas utveckling av ett antikroppstest som kan underlätta för Region Västerbotten att testa personer som haft COVID-19 infektion och att spåra smittspridning. Läs mer om antikroppstestet.
De laboratorier som behövs för forskning om smittsamma och farliga infektioner kräver hög säkerhetsklass. Detta är nödvändigt för att vidareutveckla forskningen om såväl COVID-19 och andra infektionssjukdomar, som för framtagning av läkemedel och vaccin.
Andrea Puhar försöker förstå mekanismerna för att hitta botemedel mot inflammationssjukdomar.
Idag finns läkemedel mot endast cirka 3 procent av alla virusinfektioner som drabbar människor.
Maria Fällman och hennes kollegor studerar två tarmbakterier som modellorganismer för persistenta infektioner.
Studier har upptäckt att svampen Candida albicans kan anpassa sig till förhållanden med extrem syrebrist.
Åsa Gylfe forskar om nya antibiotika. I en kort film berättar hon om sin forskning.
Se en kort film där Anders Sjöstedt berättar om hur han utvecklar ett vaccin mot harpestbakterien.
En gåva till Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning stödjer forskning som kan rädda eller förändra liv.
