AI förändrar forskningens villkor

I repliken lyfter Niclas Kaiser, universitetslektor vid Umeå universitet och fokusområdeskoordinator för TAIGAs fokusområde Embodied Interactive AI, behovet av en bredare diskussion om AIs roll i forskningen.

 AI blir en allt viktigare del av forskarnas vardag och arbetsprocesser.

Bild Anna-Lena Lindskog

Artikeln är ett svar på ett tidigare debattinlägg om användningen av AI i forskning och hur sådan användning bör redovisas och hanteras. Niclas Kaiser beskriver hur språkmodeller kan fungera som mer än effektiva verktyg för textproduktion. De kan också bidra till reflektion, analys och utveckling av nya idéer.

Enligt honom handlar frågan inte bara om hur AI ska regleras eller redovisas. Minst lika viktigt är att forskare själva undersöker hur tekniken kan användas i olika delar av forskningsprocessen och vilka möjligheter, utmaningar och frågor som uppstår inom olika discipliner. För att förstå AIs påverkan på forskningen krävs därför inte bara transparens och riktlinjer, utan också ny kunskap om hur tekniken används i praktiken.

Minst lika viktigt är att forskare själva undersöker hur AI kan användas i olika delar av forskningsprocessen och hur den påverkar olika vetenskapliga discipliner.

Niclas Kaiser, Fokusområdeskoordinator för Embodied Interactive AI

Bild Niclas Kaiser

Frågorna ligger nära forskningen inom TAIGAs fokusområde Embodied Interactive AI, där samspelet mellan människor och artificiell intelligens står i centrum.

Fokusområdet undersöker hur intelligenta system kan utvecklas och användas på sätt som tar hänsyn till mänskliga erfarenheter, handlingar och sociala sammanhang.