NYHET Hur kan humanistiska forskare möta de utmaningar som ChatGPT och andra tillämpningar av generativ AI innebär? Humaniserad AI var temat för Huminfras första webbinarium som över 100 deltagare runt om i Sverige anmälde sig till.
Coppélie Cocq, professor vid Humlab
BildHans Karlsson– Vi är väldigt glada över att så många ville delta. Det visar att det arbete som görs inom Huminfra är viktigt vilket även bekräftades när Vetenskapsrådet beviljade förlängd finansiering. Humlab vid Umeå universitet har varit drivande i utvecklingen av digital humaniora i Sverige och det är glädjande att området stärks genom Huminfra som nationell infrastruktur, säger Coppélie Cocq, biträdande föreståndare för Huminfra och biträdande föreståndare för Humlab vid Umeå universitet.
Programmet inleddes med att professor Geoffrey Rockwell, University of Alberta i Kanada, gav ett historiskt perspektiv på hur förmågan att föra en dialog har dominerat det vi människor inkluderar i intelligens-begreppet. Han presenterade också utvecklingen av AI som under 1960-talet tog ett stort kliv framåt när Joseph Weizenbaum skapade Eliza – en av de första chatbottarna. Eliza härmade användarnas samtalsmönster vilket framkallde en illusion av att systemet hade mänskliga egenskaper och bidrog till att begreppet The Eliza Effect myntades.
Vi vet att systemen inte är mänskliga men de är så bra på att imitera oss att vi talar om dem i termer som vi skulle göra om en människa.
– Intelligens kan bedra genom imitation. Vi vet att systemen inte är mänskliga men de är så bra på att imitera oss att vi talar om dem i termer som vi skulle göra om en människa. Det innebär att vi tillskriver dem egenskaper som inte är motiverade eftersom det egentligen är ord som satts samman av datorer.
I ett efterföljande panelsamtal som modererades av Mats Fridlund, medlem i Huminfras ledning och bitr. föreståndare för Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH), gav fyra svenska forskare sina perspektiv på samspelet mellan humanistisk forskning och utvecklingen av AI-området.
– Vi har saknat en debatt i Sverige om utmaningarna med generativ AI för humanistisk forskning och kunskapsbildning så detta samtal blev en inspirerande startpunkt för denna diskussion. Detta var första men på inget vis sista ordet i frågan, säger Mats Fridlund.
Generativ AI som till exempel ChatGPT är utformat med artig design för att uppmuntra oss att använda verktyget.
En av panellisterna var Karin Danielsson, föreståndare för Humlab vid Umeå universitet och docent i informatik. Hon forskar bland annat om medskapande design.
Karin Danielsson föreståndare Humlab
BildPer Melander– Generativ AI som till exempel ChatGPT är utformat med artig design för att uppmuntra oss att använda verktyget. Hur och med vad vi tränar systemen framgent påverkar vilket samhälle vi kommer att ha i framtiden och här finns det mycket som forskning inom humaniora kan bidra med, till exempel att analysera i jämförelse med artificiell intelligens, vad är det för beteenden, egenskaper och förmågor vi värdesätter hos människan?
Huminfra är en svensk nationell infrastruktur som stödjer digital och experimentell forskning inom humaniora genom att på en gemensam plats synliggöra svenska material och forskningsverktyg samt utveckla nationella metodkurser. Huminfra leds av Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet och omfattar 12, bland annat Umeå universitet, fördelade på 11 lärosäten och organisationer.
huminfra.se
