Äldre i parförhållanden dricker mer alkohol än ensamstående

Erika Boman är lektor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet och forskare vid Högskolan på Åland.

BildErika Boman

– Våra resultat utmanar den traditionella synen på vilka riskgrupper som behöver uppmärksammas. Generellt ska vi snarare rikta uppmärksamheten och det förebyggande arbetet mot dem som lever i parförhållanden eller har ett rikt socialt liv – det är i de sammanhangen äldre personer dricker mer, säger Erika Boman, forskare vid Högskolan på Åland och lektor vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet.

Forskarna har undersökt hur civilstånd och förändringar i civilståndet hänger samman med alkoholkonsumtion bland äldre i Österbotten, Södra Österbotten och Västerbotten. Resultaten visar att kvinnor oftare än män avstod helt från alkohol, medan män var mer än tre gånger så benägna som kvinnor att dricka på en hälsofarlig nivå. Äldre utan partner avstod oftare helt från alkohol jämfört med personer i parförhållanden, och särskilt bland kvinnor var riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare hos dem som levde med en partner.

Skilsmässor och dödsfall kopplas inte till ökat drickande

Resultaten stöder inte heller att förändringar i civilståndet, till exempel genom dödsfall eller skilsmässa, skulle leda till ökad alkoholkonsumtion.

– Vi ville undersöka om känslan av ensamhet eller nedstämdhet kunde vara en förklarande länk mellan civilstånd och konsumtionsmönster. Men så var det inte. Varken depressivitet eller upplevd ensamhet förklarade drickandet, utan det är snarare själva parrelationen som kan ses som motorn. Fynden tyder alltså på att alkohol inte används som en långsiktig strategi för att hantera förlusten av en livspartner, säger Erika Boman.