Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 25 mar, 2021

Arktis lokala röst

NYHET Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum) arrangerade i mars 2021 ett seminarium om 'Arktiska kommunalråds forum' med deltagare från flera arktiska länder. Cathrin Alenskär, internationell strateg vid Umeå kommun, presenterade den relativt nybildade transnationella organisationen.

Text: Anngelica Kristoferqvist

Klimatpåverkan, glesbygd och behovet av digital övergång är några exempel på utmaningar gemensamt för det arktiska området. Tills för nyligen fanns ingen kanal för lokala politiker att diskutera dessa frågor på en högre nivå. Behovet återfanns på alla plan och som lösning för att bära fram den lokala rösten etablerades 2019 Arktiska kommunalråds forum (AMF).

I samarbete med EU, Barentsrådet och regeringar, ämnar kommunalråd och lokala politiker i Arktis att värna det arktiska folkets värderingar, mål och intressen. Att värna goda livsförhållanden, hållbar utveckling och motståndskraftiga samhällen i Arktis.

EU tenderar att illustrera alla broschyrer med bilder på ursprungsbefolkning och isbjörnar. Men vi har så mycket mer att erbjuda

AMF är fortfarande en ung organisation och de vill lyfta specifika lokala frågor, styrkor och utmaningar. De hoppas kunna skapa ett forum för debatt och öppna en kommunikationskala för sina medlemmar.

- ”EU tenderar att illustrera alla broschyrer med bilder på ursprungsbefolkning och isbjörnar. Men vi har så mycket mer att erbjuda”, förklarar presentatören Cathrin Alenskär, som till vardags jobbar som internationell strateg vid Umeå kommun, en av de 14 kommuner som är medlem i nätverket. 

AMF har för avsikt att påverka politik och lagstiftning inom alla områden som påverkar arktiska kommuner samt att bli observatör i Arktiska Rådet. 

De 14 medlemsstäderna i Arktiska kommunalråds forum

Akureyri (Island)
Anchorage (Alaska)
Archhangelsk (Ryssland)
Bodö (Norge)
Iqaluit (Kanada)
Kemi (Finland)
Luleå (Sverige)
Murmansk (Ryssland)
Qeqertalik (Grönland)
Rovaniemi (Finland)
Sermersooq (Grönland)
Torshamn (Färöarna)
Tromsö (Norge)
Umeå (Sverige)
Åbo (Finland)

Under presentationen sträckte Cathrin Alenskär ut en hand till forskare som söker samarbeten.

- ”Vi är öppna för olika typer av samarbeten, och vi kan erbjuda en kontaktperson i varje stad”, sa hon.

Niklas Eklund, föreståndare vid Arcum och tillika moderator för detta event, påpekade att det kan finnas en sorts hatkärlek mellan grannar och undrar om AFM upplevt någon form av rivalitet mellan kommuner.

Cathrin förklarade att kommuner i samma region är vana att samarbeta och att hon inte hade någon erfarenhet av rivalitet. Men å andra sidan finns det en viss konkurrens mellan olika regioner upplevde hon.

Peter Sköld, tidigare föreståndare vid Arcum, uppskattar att Umeå är del av nätverket och han undrade:

- ”Är det möjligt att i framtiden inkludera ALLA kommuner i Arktis”.

Cathrin Alenskär:

- “Ja, vi välkomnar alla som vill, att ansluta sig till oss. Vi behöver fler resurser för att göra det möjligt att låta vår lokala röst komma till tals.

Lena Maria Nilsson, projektkoordinator vid Arcum, funderade över skillnaden mellan inlandskommunerna och kustkommunerna, och om det finns något värde för små inlandskommuner såsom exempelvis Malå att ansluta sig till AMF.

Lennart Gustavsson, kommunstyrelsens ordförande i Malå, förklarade att AFM i högsta grad är intressant för inlandet.

- ”Vi kan kalla oss Arktis lättare än kusten. Vi är inte lika urbana och har renskötsel till exempel”, berättade han.

Tid och resurser för att delta i all representation är en utmaning för kommuner, speciellt för de små.  

- ”Vi jobbar på flera olika nivåer och det är svårt för politiker att ha möjlighet att delta. Lokalt, regionalt och nationellt - det finns ett behov av en röst på alla olika nivåer. Det handlar om resurser, anställda behövs.”, förklarar Cathrin Alenskär.

Rysslands röst inom AFM

Niklas Eklund lyfter frågan om Rysslands plats i AFM. 

- “Det här är en transnationell organisation, och du nämnde något om rysk lagstiftning. Utan ryska kommuner faller väl idén lite”.

Cathrin förklarar att AFM redan kommit överens om att en rysk stad bör ha ett kontor, och ryska kommuner har gjort det väldigt klart att de vill delta. De för diskutioner på olika nivåer men ännu inte hittat någon lösning.

- ”Det har blivit svårare för ryska städer att bli medlemmar av internationella organisationer. De vill, men kan formellt inte skriva under på det. Vi erkänner dem som fullvärdiga medlemmar även om de inte formellt kan avtala om det."

Som en icke-statliga organisation, men där observatörsstatus kan ta flera år, tillåts AFM att delta i grupper där de ändå kan tillhandahålla det ryska perspektivet. Cathrin fortsätter:

- ”Just nu är inte den juridiska statusen viktigast, utan att Rysslands röst kan höras inom AFM.”

Niklas Eklund beskriver:

- “Sverige verkar ha tagit en hårdare ställning inom områden såsom säkerhetsfrågor, försvarspolitik och den nya Arktiska strategin. Har det blivit svårare att sälja in idéer om transnationella samarbeten?”, undrade han.

Cathrin förklarar att vissa frågor måste överlåtas till nationell nivå eftersom de är oförmögna att diskutera vissa ämnen.

- ”Som vi alla vet får svenska kommuner inte arbeta med utrikespolitik överhuvudtaget. Men vi har en möjlighet att diskutera på lokal nivå och ja, folk är inte lika öppensinnade som de var för 10 år sedan när det gäller internationella samarbeten.”