NYHET Forskare kommer till olika slutsatser om skogsbrukets klimatpåverkan – trots samma data och analysmetoder. Nu har forskare vid Umeå universitet, Mittuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet gjort detaljerade analyser av den vetenskapliga litteraturen och hittat vad oenigheten beror på. De konstaterar också att minskad avverkning är det bästa för klimatet.
En måttlig minskning av dagens avverkningsnivå ger betydligt större klimatnytta än ett intensifierat skogsbruk, visar en ny studie.
BildMattias PetterssonDet har länge funnits en oenighet bland forskare kring skogsbrukets klimatpåverkan. Vissa finner att dagens skogsbruk, eller ett intensivare skogsbruk, är det bästa för klimatet. Andra kommer till slutsatsen att minskad avverkning ger större klimatnytta.
Göran Englund, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
BildKarina SjögrenNär forskare beräknar effekten av olika skogsbruksåtgärder jämför de dagens skogsbruk med ett alternativt scenario där de exempelvis ökar eller minskar gödslingen eller avverkningen. För varje scenario beräknas kolinlagringen i skogen, i produkter, och de utsläpp som undviks då produkter från skogen ersätter fossila produkter, det man brukar kalla substitution.
– Det är komplexa beräkningar och ingen enkel sak att sätta fingret på varför man når olika resultat. Vår metod har varit att reproducera analyserna som gjorts i tidigare studier och sen tillämpa dom på ett och samma skogsområde, Gävleborgs län. Så har vi kunnat bena ut vilka antaganden som är kritiska, säger studiens huvudförfattare, professor Göran Englund vid Umeå universitet.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Management och ger ett tydligt svar: Oenigheten beror på att forskarna i de tidigare studierna har olika syn på nyttan av substitution och vilka skötselåtgärder som är rimliga att göra.
– Det innebar att vi kunde gå vidare och fråga vad som är en rimlig substitutionsnivå och vilka åtgärder som rimmar med dagens lagstiftning och Skogsstyrelsens rekommendationer, säger Göran Englund.
För att besvara dessa frågor har forskarna granskat den vetenskapliga litteraturen om substitution. De har också gått igenom gällande lagstiftning och Skogsstyrelsens rekommendationer för vad som är en högsta acceptabel nivå för olika åtgärder – till exempel arealen som gödslas eller planteras med contortatall.
Utifrån analyserna syns ett tydligt mönster: Ett intensifierat skogsbruk, till exempel med ökad gödsling, stubbrytning, och plantering av contortatall, ger ökad klimatnytta. Men om man antar en substitutionseffekt i nivå med dagens bästa vetenskap och följer Skogsstyrelsens bedömningar av vad som är acceptabla ingrepp, så visar det sig att minskad avverkning ger avsevärt större klimatnytta, åtminstone de närmaste 150 åren.
– Studier som förespråkar ett intensifierat skogsbruk räknar med en förhållandevis stor substitutionseffekt och stora förändringar av dagens skogsbruk – ingrepp som i vissa fall bryter mot skogsvårdslagen och avviker från Skogsstyrelsens bedömningar av vad som är möjligt med hänsyn till ekonomiska, ekologiska och praktiska begränsningar. Utgår vi från dagens lagstiftning och dagens användning av skogsprodukter så ser vi att en måttlig minskning av dagens avverkningsnivå, till exempel till den vi hade 2000-2015, ger betydligt större klimatnytta än ett intensifierat skogsbruk. Här är bilden entydig, säger Göran Englund.
Göran Englund, Jeanette Eggers, Bengt-Gunnar Jonsson, Maximilian Schulte, Torbjörn Skytt. Why we disagree about the climate impact of forestry – a quantitative analysis of Swedish research. Environmental Management. 2025. DOI: 10.1007/s00267-025-02208-z
Torbjörn Skytt, från Mittuniversitetet, och Göran Englund, från Umeå universitet, förklarar vad de kommit fram till genom sin forskningrapport.
