Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-08-21

Dialog löser inte de svåra frågorna runt naturresurserna

NYHET Utnyttjande av naturresurserna, inte minst i norra Sverige, är en viktig del i den industriella gröna omställningen och en viktig valfråga för svenska folket enligt flera undersökningar. Men hur ska vi kunna utnyttja alla våra naturresurser och samtidigt ta hänsyn till alla inblandade?

Text: Jakob Mjöbring

Anna Zachrisson är docent och forskar om naturresurs- och miljöförvaltningspolitik, främst kopplat till gles- och landsbygdsområden och hon svarar så här: 

– Vår forskning visar att det vi kallar för ”deliberativa processer”, alltså samtalsprocesser där alla parter får komma till tals, inte ger önskade resultat i den mening att det leder till att parterna kommer överens. I vissa fall, som till exempel inom gruvpolitiken, kan det faktiskt istället leda till att de som har starka uppfattningar stärks i sina uppfattningar. När olika aktörer pratar med varandra förstår de dock varandras åsikter bättre, och det kan leda till en ökad acceptans, säger Anna Zachrisson.

Luddiga spelregler negativt för alla

En slutsats Anna Zachrisson kan se utifrån sin och kollegornas forskning är att om spelreglerna är otydliga och kraven på samråd för små öppnar man upp för mobilisering av aktivt motstånd som kan innebära civil olydnad och överklaganden i domstol. Processerna tar då väldigt lång tid och kan se olika ut mellan län och kommuner vilket undergräver politikens legitimitet. När den kommunala nivån istället har veto, som i vindkraftsärenden, kan projekt stoppas helt. Otydligheten gäller inte minst vilket inflytande samer ska ha i naturresursfrågor inom de samiska områdena.

– Lösningarna är inte uppenbara och det finns många faktorer i detta som gör det väldigt svårt. Många anser att norra Sverige har en stor chans och möjlighet, men samhället och politikerna har inte tagit tag i de här frågorna även om de påtalats under längre tid. Nu när exploateringstrycket intensifieras måste vi göra något åt det.

– Kritiska röster tycker att det är bättre att satsa på turism som anses mer förenligt med en hållbar utveckling och ger större lokalt mervärde. I Vilhelmina till exempel är det många som uppfattar att styrning och planering sker någon annanstans, över huvudet på de som bor i byarna där exploatering sker.

Kostsamt för mindre kommuner

I vissa fall, till exempel när det gäller vindkraft, leder naturresursutvinningen sällan till ökade intäkter på den lokala nivån. Samtidigt visar forskningen som Anna Zachrisson och kollegor bedrivit att det är kostsamt och svårt för små glesbygdskommuner att planera för exploateringar, i synnerhet ifall processerna ska vara dialogbaserade. Stödet från staten och den regionala nivån är otillräckligt vilket stärker lokala uppfattningar om att glesbygden är missgynnad och marginaliserad.

Hanteringen av våra naturresurser är en viktig fråga för framtiden

– Staten borde ta ett större grepp, för att förtydliga hur prioriteringar ska göras samt vilka rättigheter olika aktörer har samt samordna planeringen på en högre nivå. Mer ekonomiska resurser behövs också för att möjliggöra bättre planeringsprocesser både på den kommunala nivån och inom sektorspolitiken, säger Anna Zachrisson.

– Frågorna är många och vi vet att samtal är bra och ska givetvis finnas med i processen, men det krävs, som sagt, väldigt mycket mer för att komma till beslut. Hanteringen av våra naturresurser är en viktig fråga för framtiden och vi får se hur och om det belyses i valrörelsen eller ej.

Läs mer om Anna Zachrisson

Anna Zachrisson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 61 85

Om artikelserien

Den 11 september i år är det val. I en artikelserie ger forskare vid Umeå universitet sina perspektiv på några av svenska folkets viktigaste valfrågor.