Diplomati krävs för ansvarsfull utveckling i Arktis

NYHET Nyligen publicerades en artikel om friska ekosystems betydelse för människors och djurs hälsa via CLINF, ett nordiskt excellenscentrum för studier av klimateffekter på infektionssjukdomars epidemiologi och konsekvenserna för nordliga samhällen.

Text: Anngelica Kristoferqvist

Arktis är en extrem miljö, och naturen och samhällen har anpassat sig för att klara av dessa extrema förhållanden, men den globala uppvärmningen är ett hot mot hälsan hos människor och djur i Arktis. Under de senaste decennierna har Arktis värmts upp mer än dubbelt så snabbt som resten av världen, och uppvärmningen visar sig också i en snabb minskning av det arktiska istäcket.

Klimatförändringar kan leda till att smittämnen flyttar sina geografiska gränser, genom att uppvärmningen gör att vissa arter flyttar och för med sig nya sjukdomar. Omvänt kan arter som är anpassade till Arktis stå inför utrotning då klimatet förändras. Bland annat kan högre temperaturer göra det möjligt för infekterade smittbärare att överleva vintern, liksom förändringar i snötäcket kan påverka övervintringen.

Det är troligt att mikroorganismer, som t.ex. mjältbrand, kommer att dyka upp i ekosystemen på grund av att människor och djurs begravningsplatser i permafrost och glaciärer i Arktis tinar upp. Till exempel kan mikroorganismer som för närvarande finns bevarade i de frusna resterna av mammutfauna komma upp till ytan genom att permafrosten tinar. Bakterier, svampar, mikroalger, jäst, virus, mossporer, frön, med mera, har hittats i permafrost. De kan nu återvända till ytan, komma in i atmosfären och spridas över stora avstånd. Förutom själv klimatförändringen påverkar även mänskligt beteende och markanvändning.

CLINF

Det nordiska excellenscentret CLINF undersöker klimatförändringars effekter på nordliga infektionssjukdomars epidemiologi samt åtföljande samhällseffekter. CLINF förvaltar ett holistiskt synsätt på hälsa kallat OneHealth där människors och djurs hälsa vägs samman med effekter på kultur, ekonomi och identitet. Genom att ta fram relevanta data och utveckla ett OneHealth varningssystem för klimatkänsliga infektionssjukdomar på lokal nivå, ska CLINF använda de nya insikterna om klimateffekter för att skapa praktiska verktyg som ansvariga beslutsfattare kan använda för att stärka de nordliga regionernas motståndskraft.

Zoonoser är sjukdomar som sprids naturligt mellan människa och djur. Många är klimatkänsliga och vissa förknippas med ursprungsbefolkningens unika matvanor som att äta rått kött från exempelvis valross och björn. Dessa matvanor är avgörande för bl.a. livsmedelssäkerheten. Fördelarna anses i allmänhet uppväga riskerna, men snabba klimatförändringar kan förändra smittämnenas utbredning i arktiska vilda djur snabbt.

Eftersom det i många delar av Arktis finns ett akut behov av kunskap om förekomsten och konsekvenserna av zoonoser hos människor föreslår författarna diplomatisk handling. Då olika länder har olika databaser är det svårt att göra jämförelser. Förutom att bygga upp lokal kapacitet för livsmedelssäkerhet, veterinärmedicinsk diagnostik och diagnostik av människor, föreslår författarna mer samordnad kunskap för att upptäcka och lindra gamla och nya hot i Arktis. Internationella databaser och prognoser bör utvecklas, och det krävs diplomatiska insatser för att upprätta ett stabilt nätverk för internationellt samarbete.

Förslaget är att ett sådant nätverk snabbt ska kunna dela med sig av resultat, stärka olika nationers insatser samt förstärka ett snabbt informationsutbyte till förmån för en globalt hållbar miljö som gynnar både människors och djurs hälsa.

Arcums anknutna forskare

Tre av Arcums anknutna forskare är medförfattare. Läs mer om deras arktiska inriktining nedan

Birgitta Evengård

Birgitta Evengård, professor/överläkare vid institutionen för klinisk mikrobiologi. Avdelningschef, infektionssjukdomar.

Klimatförändringar kommer att ha en påtaglig och snabb påverkan på den mänskliga biomen. I och med att klimatförändringarna sker i snabbast takt och med starkast påverkar i norr så är detta perspektiv viktigt att studera. Den mänskliga biomen i norra inkluderar flora och fauna, som alla förändrar kontexten för utvecklingen av samhällen i norr. Därför förordar jag holistiska tillvägagångssätt med samarbete mellan flera olika akademiker.

Kontaktuppgifter och mer information om Birgitta Evengård

Lena Maria Nilsson

Jag arbetar som forskningssamordnare på Arcum (60%) och på Várdduo, centrum för samisk forskning (20%), där jag också är biträdande föreståndare (20%).

Sedan 2012 är jag doktor i folkhälsovetenskap och i min avhandling undersökte jag samband mellan ett traditionellt samisk kostmönster och hälsa. Hösten 2012 engagerades jag i ett projekt om livsmedelssäkerhet i Arktis-området i ett forskningsprojekt initierat av Arktiska rådets expertgrupp för human hälsa (AHHEG).

Hittills har detta projekt bidragit till en rapport, två bokkapitel, sex expertgranskade vetenskapliga artiklar och fortsatta forskarsamarbeten kring frågor om livsmedelssäkerhet i norr. I mars 2020 bestod min sammanlagda vetenskapliga produktion av 67 expertgranskade vetenskapliga artiklar, åtta bokkapitel, och redaktörsskap för en vetenskaplig antologi.

År 2016 var jag den första ”Eva de la Gardie”-stipendiaten, ett forskarutbytesprogram organiserat av Institut Francais de Suède i Stockholm och Svenska Institutet i Paris för att stimulera svensk-franska forskningssamarbeten. Jag är ordförande i UActics nomineringskommittee, sekreterare i Nordic Society for Circumpolar Health, och medlem i styrgruppen för NEON, det nordiska nätverket för nutritionsepidemiologi. Jag blir ofta inbjuden att prata om min forskning både populärvetenskapligt och vetenskapligt.

Kontaktuppgifter och mer information om Lena Maria Nilsson

Anders Sjöstedt

Tularemi, en zoonotisk sjukdom orsakad av Francisella tularensis, har varit endemisk i vissa områden i norra Sverige i nästan ett sekel och sjukdomen [...]

har under de senaste decennierna även spridit sig till områden i mellersta Sverige. Under 2019 inträffade det största utbrottet på 50 år med över 1 000 fall. Fallen inträffar framförallt på sensommar och höst.

Vår forskningsgrupp har data som talar för att den dominerande spridningen av F. tularensis i Sverige sker genom myggor och att de förvärvar bakterierna i vatten. Vidare har vi visat att utbrotten kan kopplas till meteorologiska och hydrologiska variabler. Utifrån dessa förutsättningar så är det troligt att den framtida förekomsten av tularemi kommer att påverkas av klimatförändringar och vår modellering visar att det kommer att ske i flera områden i Sverige, särskilt i de arktiska områdena.

Tularemi är en betydande hälsorisk i endemiska regioner, men det finns inga metoder för att förutsäga ett utbrott. Därför är ett av våra mål att utveckla en prognostisk modell, så att smittskyddsansvariga kan få information om när det föreligger en ökad risk för utbrott. Vi undersöker riskfaktorer i t.ex. Norrbotten för att förbättra de prognostiska modellerna samt effekterna av framtida klimatförändringar.

Kontaktuppgifter och mer information om Anders Sjöstedt

Artikeln

Healthy ecosystems for human and animal health: Science diplomacy for responsible development in the Arctic