NYHET I snart ett decennium har det populärvetenskapliga eventet Fika efter en forskare bjudit på både bulle och banbrytande forskning – serverat i ett format som lockar till nyfikenhet, frågor och samtal.
Fika efter en forskare firar snart 10 år! Till höger syns Josy ter Beek som leder organisationen av arrangemanget.
BildMattias PetterssonMed älven som kuliss samlas nyfikna Umeåbor i hjärtat av Umeå, Väven, för att lyssna till forskare från Umeå universitet. Med en öppen populärvetenskaplig mötesplats som äger rum på lördagar under vår och höst, visar Fika efter en forskare att forskning, nyfikenhet och bulle går hand i hand.
Bakom initiativet står Medicinska fakultetens informationskommitté, med Josy ter Beek, staff scientist vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, som nuvarande ordförande. Hon beskriver engagemanget som en självklar del av forskarrollen:
– Samverkan är inte något vi gör vid sidan av, det är en del av jobbet. Vi har ett ansvar att berätta om den forskning vi bedriver, säger hon.
Informationskommittén vid Medicinska fakulteten som leder det populärvetenskapliga arrangemanget.
BildAnna ShevtsovaFör Josy väcktes det personliga engagemanget för forskningskommunikation under småbarnsåren, när hon mötte föräldrar som tvekade kring vaccinationer.
– Jag insåg att vi måste bli bättre på att prata om medicinsk forskning – på riktigt. Vi måste nå fler och göra mer. Det känns otroligt viktigt, säger hon.
Vid varje Fika efter en forskare presenterar tre forskare från olika delar av universitetet sin forskning, med fokus på medicinska områden. För publiken, ofta två fullsatta sittningar med 150 personer vardera, och online – ibland med över 100 tittare via länk – innebär det ett smörgåsbord av ämnen.
– Vi har en enorm bredd, både pre-klinisk och klinisk forskning, säger Birgitta Olofsson, vice ordförande i informationskommittén och professor i omvårdnad. Under åren med Fika efter en forskare har publiken kunnat lära sig om allt från virus, vacciner och läkemedelsutveckling till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och hälsa, och mycket mer.
– Vi har även haft forskare som presenterat studier kring hur klimat och sociala aktiviteter påverkar hälsa, forskning relaterat till barn och samer, och hur AI kan användas inom medicin, säger Birgitta Olofsson.
Det är ofta fullsatt framför Kajscenen på Väven, och många som lyssnar online.
BildMattias PetterssonFormatet är snabbt, visuellt och personligt. Flera forskare vittnar om att det krävs viss förberedelse för att göra forskningen tillgänglig i det rappa formatet – men också att det är väl värt mödan.
– Det blev en bra diskussion med många frågor, vilket var roligt, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Han beskriver publiken som engagerad och kunnig – något som ger energi och motivation att kommunicera forskningen med samhället.
Fatima Pedrosa-Domellöf, professor i ögonsjukdomar vid Institutionen för klinisk vetenskap, håller med:
– Det är en positiv upplevelse. Det leder till eftertanke – vad gör jag, och varför? Jag fick träffa en mamma till två avlidna söner med muskeldystrofi, och det gav mig ännu starkare motivation. Min forskning blev mer verklig, berättar hon.
Flera forskare upplever det givande att möta publiken, som ofta kommer från olika bakgrunder och livserfarenheter.
– Det var verkligen inspirerande. Jag kände mig tacksam efteråt, både för publikens respons och för att få jobba med något jag älskar, säger Anna Lövgren, universitetslektor vid Institutionen för odontologi.
Efter föreläsningen ges möjlighet att ställa frågor och samtala med forskarna.
BildMattias PetterssonFika efter en forskare lockar många stamgäster och spontana besökare ute på lördagspromenad – några har kommit för fikat och stannar för forskningen. En återkommande besökare berättar:
– Det är alltid väldigt trevlig stämning. Jag gillar att föredragen är korta – då får man med sig det viktigaste. Och det är ofta en kul blandning av ämnen.
Trots att det för arrangörerna ibland är en utmaning att få forskare att tacka ja, är responsen överväldigande alltid positiv.
– Fastän de kan vara skeptiska först tycker många att det varit väldigt kul att vara med. Då vi sänder det live kan alla föredrag spelas in och forskarna kan använda inspelningarna efteråt i sin egen forskningskommunikation, berättar Josy ter Beek.
Tio år in i denna tradition blickar arrangörerna framåt. Idén - som föddes ur ett behov av att skapa en forskningsdag som verkligen nådde ut – är nu verkligen här för att stanna.
– I stället för att låta folk komma till oss på universitetet, valde vi att gå till dem, säger Josy ter Beek.
– De korta föredragen väcker nyfikenhet och leder till frågor – precis som vi vill ha det, säger hon.
För forskare som ännu inte deltagit är budskapet tydligt: det här är en chans att öva sin forskningskommunikation, möta en vetgirig publik och samtidigt bidra till ökat förtroende för vetenskapen.
Eller som Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Kemiska institutionen, uttrycker det:
– Ta chansen att berätta om er forskning på ett avslappnat sätt inför en intresserad publik. Det är både trevligt och givande.
Under föreläsningarna samlas pengar till Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning, en stiftelse som möjliggör vidare, livsviktig forskning.
Flera av de forskare som varit med har även använt tillfället för att hitta medverkande för kliniska studier och för att kunna återkoppla resultaten till medverkande, exempelvis PREDICT och SPRINTR.
