NYHET Lokalsamhället, försörjning och livskvalitet står i fokus när idéhistorikern och forskaren Janina Priebe ger sitt perspektiv på samhällsomvandlingen i norr. – Här finns i dag en otrolig öppning för en inkluderande samhällsomvandling, menar hon.
Som key note-talare vid eventet Perspectives – Samhällsomvandling i norr den 1 december vid Umeå universitet, kommer Janina Priebe att bidra med idéhistoriska perspektiv.
BildRoland Magnusson/MostphotosPå Janina Priebes datorskärm skymtar en färgglad Sverigekarta. Fält i olika storlekar i lila och gröna nyanser täcker Sverige, i norr är det mest lila, i söder dominerar de gröna områdena. Det ska visa sig att färgerna representerar något oväntat. Men vi tar det från början, hur kom det sig egentligen att Janina Priebe började forska om naturresursutveckling?
– Jag har nog alltid dragits till att förstå naturresursutveckling, hur människor samsas om, förvaltar och samarbetar om naturresurser. En känd ekonom sade på 1930-talet att resurser är inte, de blir. Det fångade vad jag tyckte var intressant och krävde en helhetssyn. Eftersom ingenting är en resurs, det blir till en först när människor har en idé om hur man kan använda något som finns i naturen. Det i sin tur påverkar hur den förvaltas, säger Janina Priebe, som är forskare i idéhistoria med inriktning mot miljöhistoria vid Umeå universitet.
I sin doktorsavhandling Greenland’s Future undersöker hon hur olika aktörer konstruerat berättelser om Grönlands framtid och moderniseringen av landets naturresursindustrier under 1900-talet.
– Mitt fokus var fiskerifrågor i Nordatlanten. Fisk är ett exempel på en naturresurs som dessutom rör sig. Efter det har jag kommit in på skogsbruksfrågor och livsmedelsproduktion som utgör faktorer som radikalt förändrar förutsättningarna för hur naturresurser används och utvecklas.
Som key note-talare vid eventet Perspectives – Samhällsomvandling i norr den 1 december vid Umeå universitet kommer Janina Priebe att bidra med idéhistoriska perspektiv på samhällsomvandlingen i norr.
Hela samhällsomvandlingen drivs av det faktum att det i Norrland finns ren, billig energi tillgänglig. Den är både en motor och magnet för det vi ser just nu. I dag talar vi om vattenkraften som det vita guldet. Förr var det det gröna guldet – skogarna – som drev på samhällsutvecklingen och industrialiseringen i Sverige.
BildMattias Pettersson– Som idéhistoriker är jag intresserad av de underliggande idéerna, tankegodset som styr samhället, som sedan flödar in i politiken, regelverken och så vidare. När vi pratar om samhällsomvandlingen i norr blir det ofta fokus på tekniken, men jag vill fokusera på lokalsamhällets perspektiv på försörjning och livskvalitet.
Genom historiska tillbakablickar kommer deltagarna att förflytta sig bland annat till 1960-talets Norrbotten och bygget av Letsi vattenkraftverk – en omvälvande satsning som påverkade så väl närsamhälle som rennäring och lämnade efter sig en av Sveriges längsta torrfåror.
Deltagarna kommer även att få stifta bekantskap med växtfysiologen och livsmedelsforskaren Georg Borgströms teori om spök-arealer och platser som tillhandahåller resurser för behov och efterfrågan på annat håll.
I inlandet finns de platser som behövs för att möjliggöra utvecklingen som vi ser längs kusterna, ett exempel är Dorotea som tappar invånare och måste kämpa för att behålla sin befolkning.
– I inlandet finns de platser som behövs för att möjliggöra utvecklingen som vi ser längs kusterna, ett exempel är Dorotea som tappar invånare och måste kämpa för att behålla sin befolkning. Det faktum att det öppnar en jättefabrik 300 kilometer bort som behöver mängder med arbetare hjälper inte de små lokalsamhällena. Istället riskerar inlandet att drabbas hårt av konsekvenserna av den storskaliga energiutvecklingen.
Vi går tillbaka till den färgglada Sverigekartan på datorskärmen. Den visar sig nämligen föreställa andel av befolkningen som bor inom en kilometer från ett elljusspår. Den lila färgen som täcker stora delar av norra Sverige visar att mellan 60 och 90 procent av invånarna bor inom en kilometer från ett elljusspår.
– För mig som inte är svensk var det här med elljusspår något helt nytt. På 60-talet var anläggandet av dem en del av moderniseringen, det satsades på livskvalitet – gavs energi om man så vill – till glest befolkade kommuner, säger Janina Priebe.
Kan dagens samhällsomvandling skapa en ny slags Sverigekarta och vad skulle den i så fall kunna föreställa? Det blir en av frågorna för åhörarna att fundera på tillsammans vid eventet Perspectives – Samhällsomvandling i norr.
Janina Priebe är just nu aktuell i forskningsprojekten Route to Paris och Blickar från periferin: När global energiomställning möter nordisk glesbygd. Det senare undersöker hur man tänker sig den förnybara energiomställningen, hur den genomförs och ifrågasätts i de nordliga delarna av Sverige och Finland samt på Grönland.
