Ett Nobelpris som tände lampan i hjärnforskningen

Olof Lagerlöf och hans forskargrupp använder optogenetik för att undersöka hur hjärnan styr när, vad och hur mycket vi äter. Med hjälp av tekniken har forskarna kunnat identifiera nervceller som bidrar till mättnadskänslan.

BildJohanna Nordström

Vi ställde fem frågor till Olof Lagerlöf, läkare och biträdande lektor i psykiatri, om Nobelpriset och optogenetikens betydelse för forskningen.

Äntligen!

Vad var din första reaktion när du hörde att Nobelpriset gick till forskningen bakom optogenetik?

– Äntligen! Det var väntat sedan flera år att optogenetik skulle få Nobelpriset och var en förhandsfavorit i år igen. Men att det skulle ske just i år var förstås okänt. 

Vad är optogenetik?

– Optogenetik är en metod där forskare använder ljus för att styra och studera utvalda nervceller i hjärnan. Genom att ge cellerna ljuskänsliga proteiner kan de aktiveras eller stängas av med stor precision. Det gör det möjligt att undersöka hur enskilda nervceller och nervkretsar påverkar beteenden, känslor och kroppsfunktioner.

Varför har metoden blivit så betydelsefull? Vad kunde forskare inte göra före optogenetiken som nu är möjligt?

– Optogenetik är en molekylär strömbrytare som revolutionerat neurovetenskapen. Med hjälp av optogenetik är det nu möjligt att med mycket hög precision kartlägga funktionen hos nervceller och vid exakt rätt tidpunkt och på rätt plats i hjärnan styra specifika nervceller. Genom att kunna stänga av och på strömbrytaren går det att koppla nervcellens funktion till enskilda beteenden hos individen utan att väsentligen skada hjärnans struktur. 

Vilket resultat eller forskningsframsteg inom ditt eget område har varit möjligt tack vare optogenetik?

– Vi har använt optogenetik till att identifiera nervceller i hjärnan som styr mättnadskänsla. Med hjälp av optogenetik och andra tekniker går det nu att använda dessa celler till att öka och minska matintaget. Andra grupper har också använt optogenetik till att exempelvis identifiera vilka celler i hjärnan det är som får oss att bli hungriga.

Vilka nya möjligheter ser du för forskningsfältet de kommande tio åren?

– Optogenetik har redan med framgång kunnat användas på människor. Forskare har kunnat hjälpa personer som ser mycket dåligt att kunna se mycket bättre. Då har tekniken använts på ögat. Förhoppningsvis kommer optogenetik inom tio år också kunna användas på mer komplexa tillstånd som drabbar större neuronala nätverk i hjärnan såsom ätstörningar, depression, tvångssyndrom och andra psykiatriska tillstånd. 

Optogenetik är en molekylär strömbrytare som revolutionerat neurovetenskapen.

Bild© Nobelkommittén för fysiologi eller medicin. Ill. Mattias Karlén