Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 11 feb, 2022

Expertråd uppmanar regeringen tänka om vid klimatanpassning

NYHET Klimatanpassning behöver integreras genomgående i det svenska samhället och ses som en bred civilförsvarsfråga. Det är huvudbudskapet när Nationella expertrådet för klimatanpassning lämnar sin första rapport till regeringen. – Det handlar om att ändra hela tänket, säger Umeåprofessorn Carina Keskitalo som är vice ordförande i expertrådet.

Text: Johanna Fredriksson

Nationella expertrådet för klimatanpassning tillsattes av regeringen 2018 och har som uppgift att utvärdera den svenska regeringens arbete med klimatanpassning och ge förslag på fortsatt arbete. Vart femte år ska en rapport lämnas till regeringen. Den 9 februari presenterades den första.

Läs hela rapporten här. 

Den nästan 700 sidor långa rapporten innehåller över 170 förslag på klimatanpassning inom allt från rent dricksvatten till renskötsel, samhällsplanering, människors hälsa och mycket mer.

Man behöver få in ett övergripande integrerat tänk, där man inte bara hanterar mindre frågor individuellt och nöjer sig med att det är klimatanpassning.

Men det viktigaste huvudbudskapet som expertrådet skickar med är att klimatanpassning är nödvändig inom alla samhällsområden och måste ske mer integrerat mellan olika nivåer och funktioner i samhället.

– Man behöver få in ett övergripande integrerat tänk, där man inte bara hanterar mindre frågor individuellt och nöjer sig med att det är klimatanpassning. Det integrerade tänket behöver genomsyra hela strukturen, allt från statlig nivå till länsövergripande planering, kommunal nivå och arbetet i olika myndigheter. Vi behöver även en stärkt offentlig-privat samverkan, säger Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap vid institutionen för geografi vid Umeå universitet, samt vice ordförande i Nationella expertrådet för klimatanpassning.

Genom samverkan kan man skapa bättre synergieffekter och undvika målkonflikter, menar expertrådet.

Carina Keskitalo har forskat på klimatanpassning vid Umeå universitet i snart 20 år.

Vilken är den viktigaste frågan i rapporten enligt dig?

– För mig är den det viktigaste att se klimatanpassning som en övergripande civil säkerhetsfråga. För vad händer om vi inte säkerställer resurser som mat och vatten?  

Fysisk säkerhet och markanvändning, vattensäkerhet och matsäkerhet är tre betydande risker som expertrådet lyfter särskilt i rapporten.

Klimatförändringens effekter ser vi redan i dag. Exempelvis har Sverige drabbats oftare av skogsbränder, översvämningar och värmeböljor på senare år. Och de ökade priserna på jordbrukets insatsvaror, som diesel, kväve och el, påverkar livsmedelsproduktionen.
Samtidigt pågår mer långsamma förändringar som på sikt kan leda till stora civila risker, menar expertrådet.

Det är fullt möjligt, nästan till och med troligt, att störningar som extremväder, säsongsförskjutningar och liknande blir en normalsituation.

Carina Keskitalo tror att coronapandemin har gjort det tydligt för människor vad som kan hända när samhällssystem och -strukturer som vi byggt upp ruckas på.
– Skillnaden jämfört med pandemin är att vi vet att den kanske pågår i ett par år och att det finns vaccin. Men det är fullt möjligt, nästan till och med troligt, att störningar som extremväder, säsongsförskjutningar och liknande blir en normalsituation. Vi kommer att få skördar som slår fel, varor som blir dyrare och ekosystem som inte fungerar som vi har antagit. Det kommer kanske inte finnas nog med resurser, det blir dyrare, vi kommer inte kunna importera varor vi har antagit ska finnas tillgängliga, säger hon.

Hoppas på stor användning

På onsdagen den 9 februari tog Annika Strandhäll (S), Klimat- och miljöminister, emot rapporten. Den ska nu användas som ett underlag till regeringens nästa klimatanpassningsstrategi.
– Men vår förhoppning i rådet är att den kan användas bredare än så, i relation till olika strategier eller till och med regleringsbrev för att hantera det som vi lyfter fram, säger Carina Keskitalo.

Hur bråttom är det att få era förslag på plats?

– Integration av klimatanpassning är inte en dag för tidigt. Hade man redan tänkt så här när det gäller att förbereda risker innan vi drabbas av skogsbränder eller översvämningar hade det förhoppningsvis påverkat krisberedskapen eller minskat riskerna för de situationer vi redan varit med om, säger Carina Keskitalo.