Felaktiga diagnoser och missvisande riskbedömning med vanliga blodtrycksmätningar

Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig klinisk vardag.

BildMattias Pettersson

Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

BildPrivat

– Idag görs ofta upprepade mätningar av blodtrycket med tveksam kvalitet. Det kostar onödiga resurser och leder till en fördröjd diagnos, säger Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar och ligger till grund för beslut om diagnos och behandling för miljontals människor. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig klinisk vardag. I den aktuella studien jämförde forskarna blodtryck som registrerats vid vanliga besök i primärvården med blodtryck som mätts enligt ett standardiserat protokoll inom Västerbottens hälsoundersökningar. Av dem som bedömdes ha hypertoni, högt blodtryck, vid rutinmätningen hamnade 41% i en lägre blodtryckskategori när blodtrycket mättes standardiserat.

Rutinmätningar kan alltså bidra till att vissa personer felaktigt klassificeras som att de har högt blodtryck. Den stora variationen innebär samtidigt att personer med ett verkligt förhöjt blodtryck också kan missas.

Olivia Gästgivars är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

BildPrivat

– Det stora problemet i Sverige idag är en betydande underdiagnostik och underbehandling av högt blodtryck. Budskapet är därför inte att vi ska mäta eller behandla mindre, utan att vi ska mäta korrekt och behandla rätt personer, säger Olivia Gästgivars, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Bättre mätningar ger tydligare bild av risker

Den standardiserade mättekniken har också ett betydligt starkare samband med framtida hjärt-kärlsjukdom. I studien kunde forskarna se att standardiserade mätningar förklarade ungefär 40% av framtida hjärt-kärlsjukdom medan mätningar i rutinsjukvården bara kunde förklara ungefär 20%.

– Skillnaden beror troligtvis på att det blir svårare att skilja på personer med hög respektive låg risk för hjärt-kärlsjukdom när rutinmätningarna klassificerar fel, säger Mattias Brunström.

Forskarna hoppas att de nya resultaten ska bidra till att blodtrycksmätningarna och diagnostiken av hypertoni blir bättre. Om mätningarna utförs korrekt och värdena blir mer tillförlitliga kan vården behandla rätt patienter och minska antalet vårdkontakter.

– Gränsen för behandling vid högt blodtryck bygger till stor del på studier där blodtrycket har mätts under noggrant standardiserade förhållanden. Om samma gränsvärden ska användas i rutinsjukvården måste även mätningarna hålla tillräckligt hög kvalitet, säger Olivia Gästgivars.

Kontakta forskare

Mattias Brunström Biträdande universitetslektor, st-läkare

E-post

Olivia Gästgivars Doktorand (tjänstledig)

E-post