NYHET Kan en app hjälpa barn med PTSD? Inga Dennhag, docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap, har beviljats fem miljoner kronor i anslag från Forte för att testa en mixad form av traumafokuserad KBT med app, videokonferens och besök på mottagning. Målet är att hitta effektiva behandlingsmetoder som också ökar tillgängligheten för den som bor i glesbygd.
PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, kan uppstå som reaktion på ett trauma. Det kan bland annat innebära att man får en negativ självbild, att man inte litar på andra människor, och att man upplever sitt trauma igen på olika sätt genom mardrömmar eller flashbacks. Ett trauma kan vara många olika saker, men för de flesta handlar det om sexuella övergrepp eller någon form av våld. De barn som Inga Dennhag arbetar med i sin forskning har måttlig till svår problematik och har ofta varit med om många olika traumatiska händelser, så kallad komplex PTSD. I förlängningen kan de här problemen leda till självskadebeteende, depressioner och suicidförsök.
Inga Dennhag är docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.
BildJohanna Nordström– Det vi testar i det här projektet är en behandling med compassion, vilket inte har prövats för ungdomar förut. Formen är också ny, att det är en mixad behandling där vi använder en app som vi tagit fram. Via text, filmer och interaktiva moment i appen får man lära sig mer om hur känslor och trauman fungerar, och man får öva på att reglera sina känslor. Det har man stor nytta av när man sedan ska prata om traumatiska händelser, förklarar Inga Dennhag.
Compassion innebär att vara vänlig mot sig själv, vara vänlig mot andra och att ta emot vänlighet från andra. Det är ett sätt att möta negativa tankar om sig själv. Inga Dennhag berättar att det kan vara särskilt användbart när det handlar om erfarenheter av sexuella övergrepp.
– Efter sexuella övergrepp är det vanligt att man skäms och känner skuld, och det gäller även föräldrarna till den som utsatts. Det blir en negativ spiral. Vi har också så mycket fokus på oss själva i dagens samhälle via till exempel sociala medier, att man hela tiden jämför sig med andra. Den jämförelsen kan göda den negativa självbilden och självhat. Då kan compassion vara ett effektivt sätt att möta dessa känslor, säger Inga Dennhag.
Projektet ska också ta fram en app som föräldrar och andra nära vuxna kan använda under behandlingen, som följer samma innehåll som appen för ungdomarna men är anpassad efter den vuxna närståendes perspektiv. Att använda digitala verktyg i behandlingen är ett sätt att tillgängliggöra vården för fler, berättar Inga Dennhag.
Exempel från appen med en andningsövning.
– Vi har ett starkt glesbygdsperspektiv i vår forskning, att det ska vara lika vård för alla. Dessutom är det en effektiv behandlingsform när det gäller resurser. Vi vill också att materialet ska kunna användas av alla, oavsett kultur och bakgrund. Det är till exempel viktigt att både killar och tjejer kan känna igen sig och tycka att det här materialet är bra, även om det är fler tjejer som söker vård. Därför har vi tittat på materialet med genusglasögon och intersektionella ögon.
Projektet "För jämlik och nära vård: två digitala interventioner för ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom" startade 2024 och beräknas pågå till åtminstone 2028.
