NYHET Under de senaste åren har artiklar i dagstidningar beskrivit samer som motståndare till den omställning som i samhällsdebatten benämns som grön. Men vad händer när den bilden får fäste i samhället? Om det talade Kristina Sehlin MacNeil, docent i samiska studier, på Naturskyddsföreningens rikskonferens i Umeå den 8–10 maj.
Kristina Sehlin MacNeil, forskare vid Várdduo-Centrum för samisk forskning
BildHans Karlsson– Föreställningen om att samer och urfolk är emot förändring är djupt rotad, både i Sverige och globalt. Min forskning visar i stället att samer i hög grad är positiva till ett aktivt klimatarbete men att man är kritisk till vilka lösningar som prioriteras och vem de gynnar, säger Kristina Sehlin MacNeil.
Den gröna omställningen syftar till att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna. Samtidigt har begreppet kommit att kopplas allt starkare till stora industrisatsningar. I medier aktualiseras åter bilden av Norrland som en plats som inte tillhör någon och som är rik på resurser. Detta väcker frågor om rättvisa och vilka intressen som får styra utvecklingen.
Det finns de som hellre kallar det för en svart eller grå omställning för att den bygger på en fortsatt resursutvinning.
– Samiska samhällen har länge uppmärksammat klimatförändringar men är kritiska till om det som kallas för grön omställning verkligen är grön. Handlar den om hållbarhet för både människor och miljö – eller främst om ekonomisk tillväxt? Och vilka inkluderas i omställningen? Det finns de som hellre kallar det för en svart eller grå omställning för att den bygger på en fortsatt resursutvinning.
När förenklade eller missvisande beskrivningar får spridning riskerar de att bidra till ökad polarisering och konflikter, menar Kristina Sehlin MacNeil. Konflikterna tar sig uttryck både digitalt och fysiskt.
– Hat och hot i sociala medier är en del, men det förekommer också angrepp kopplade till renskötseln. Vi ser exempel på hur renar skadas eller dödas som ett sätt att angripa både enskilda renskötare och den samiska kulturen.
Hon betonar vikten av delaktighet och inflytande – att låta urfolk och lokalsamhällen komma till tals.
– Det svenska majoritetssamhället behöver lyssna till det samiska perspektivet så att inte polarisering bli vår tids arv. Det finns mycket att lära av urfolks syn på marker och natur men då behövs vilja och engagemang från industrin, politiken och samhället i stort.
