NYHET Fyra år efter starten är det dags för den första disputationen vid Arktiska forskarskolan vid Umeå universitet. Först ut att försvara sin avhandling är Rebecca Tapper. Disputationen är ett viktigt steg för en fakultetsövergripande satsning som samlat doktorander från olika ämnesområden med fokus på Arktis och hållbar utveckling.
Rebecca Tapper är doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Hennes avhandling, ArctiHealth – Fördjupad kunskap om riskhantering, hälsoeffekter och upplevelser av kyla i arbetslivet, handlar om att arbeta utomhus i arktiskt klimat. I sin forskning har hon bland annat kartlagt tidigare forskning och annan litteratur om riskhantering vid arbete i kyla. Med hjälp av personburna mätare har hon också undersökt hur förskolepersonal, park- och underhållsarbetare samt distributionselektriker i norra Sverige exponeras för kyla och kartlagt deras rörelsemönster under utomhusarbetet.
Rebecca Tapper
BildHans KarlssonGenom personburna mätare, hälsodata och intervjuer har hon undersökt köldrelaterade symtom, komfort, prestationsförmåga och hur arbetsplatser hanterar riskerna med kyla. Resultaten visar bland annat att ansvaret för att hantera köldrisker i stor utsträckning läggs på den enskilda arbetstagaren snarare än på organisationen. Rebecca pekar därför på behovet av ett förändrat perspektiv, där arbete i kalla miljöer inte tas för givet som en naturlig omständighet utan erkänns som en arbetsmiljörisk som behöver hanteras organisatoriskt och förebyggande.
I studien tillbringade deltagarna i genomsnitt 29 procent av arbetsdagen, motsvarande 2,2 timmar, i temperaturer under 10 grader. Omkring en tredjedel uppgav att de ofta eller alltid frös på arbetet. Köldrelaterat obehag var också kopplat till bland annat muskuloskeletala besvär, onormal köldkänslighet i händerna samt försämrad koncentration och rörlighet.
Resultaten visar också på brister i strukturerad vägledning och rutiner för upphandling av arbetskläder. Kvinnor rapporterade i högre grad än män negativ påverkan av kyla och otillräckligt skydd, vilket väcker frågor om jämställdhet inom arbetarskyddet.
Arktiska forskarskolan initierades av rektor 2022 med uppdraget att samla och koordinera forskning om Arktis vid universitetet samt skapa en plattform där hållbar utveckling i Arktis står i fokus. Forskarskolan är en del av Arktiskt centrum och samlar doktorander från olika institutioner och ämnesområden vid samtliga fakulteter.
– Det ena är att man skulle försöka samla forskningen. Men också att man skulle försöka hitta en plattform där det här med hållbar utveckling kunde bli ett viktigt ben, säger Linda Lundmark, som ansvarat för forskarskolan.
Fjorton doktorander är aktiva i forskarskolan. Att de också kommer från olika ämnesområden, är något Linda Lundmark lyfter som en av satsningens styrkor.
– Vi har en bred rekrytering från olika ämnen. Det tycker jag har fungerat superbra. Och jag tycker att det visar att forskning om, i och kring Arktis är någonting som pågår över hela universitetet, säger hon.
Linda Lundmark lyfter också vikten av att forskarskolan är interdisciplinär. Frågor om hållbar utveckling i Arktis rymmer sociala, ekologiska, ekonomiska och kulturella dimensioner och forskarskolan omfattar forskning inom vitt skilda områden.
– Där har ju alla discipliner någonting att komma med. Och därför är det ju också viktigt att det här är en interdisciplinär satsning, säger hon.
Linda Lundmark
BildLinda LundmarkLinda Lundmark ser också forskarskolan som ett sätt att förbereda doktoranderna för ett forskningslandskap där arbete över ämnesgränser och tillsammans med aktörer utanför universitetet blir allt viktigare.
Hon beskriver hur det har blivit vanligare med forskningsutlysningar som kräver att forskare arbetar tillsammans för att ta sig an samhällsövergripande frågor. För den som fortsätter inom akademin kan erfarenheten av att samarbeta med andra discipliner och samhällsaktörer vara viktig när forskningsmedel söks. Kunskaperna kan också komma till nytta utanför akademin, där doktoranderna enligt Linda Lundmark kan fungera som länkar mellan forskningen och den verksamhet där de arbetar.
I forskarskolans kurser får doktoranderna öva på samverkan med det omgivande samhället. De får bland annat identifiera vilka samhällsaktörer som är relevanta för den egna forskningen, fundera över hur de kan komma i kontakt med dem och på vilka sätt de kan arbeta tillsammans.
Vi har en bred rekrytering från olika ämnen. Det tycker jag har fungerat superbra. Och jag tycker att det visar att forskning om, i och kring Arktis är någonting som pågår över hela universitetet.
För Rebecca har mötet med doktorander från andra vetenskapliga discipliner varit en viktig del av tiden i forskarskolan. Hon beskriver hur olika discipliner har sina egna språk, metoder och sätt att skriva och hur kontakten med andra forskningsområden har gett möjlighet att se den egna disciplinen ur andra perspektiv.
– Att få en inblick i detta tycker jag är otroligt lärorikt för att förstå att vetenskapen du lär dig i din disciplin inte är den enda sanna. Jag tror det skapar distans och reflektion till det egna, att kunna värdera och navigera i akademins värld, säger Rebecca.
Mötet mellan olika discipliner har också gett nya sätt att närma sig forskningsfrågor och skapat kontakter och nätverk. Doktoranderna har bland annat rest tillsammans, deltagit i konferenser och stöttat varandra under doktorandtiden.
Forskarskolan innehåller också gemensamma kurser, seminarier och internationella inslag. En seminarieserie genomförs tillsammans med universiteten i Rovaniemi och Tromsø inom The Arctic Six. Genom fältresor har doktoranderna också fått möjlighet att möta forskare och doktorander vid andra universitet.
Rebecca lyfter även fram sådant som doktoranderna själva har byggt upp under tiden. Tillsammans har de bland annat återstartat APECS Sweden och arrangerat en egen tvärvetenskaplig konferens för unga forskare.
– Detta hade inte varit möjligt om vi inte hade fått denna tvärvetenskapliga plattform att bygga på, säger Rebecca
Nu blir Rebecca den första av forskarskolans doktorander som når fram till disputation. Själv konstaterar hon att de fyra åren har gått fort och lyfter framför allt gemenskapen med de andra doktoranderna, trots att de arbetar inom olika forskningsdiscipliner och med olika projekt.
– Det har varit roligt att kunna följas åt, trots att vi alla har så olika projekt och forskningsdiscipliner. Jag uppskattar verkligen de vänner jag fått, de resor och konferenser vi varit på, och att vi kunnat stötta varandra under doktorandtiden, säger hon.
Att vara först innebär också att hon blir den som lämnar gruppen först.
– Att jag är först ut innebär att jag nu lämnar dem, och inte de mig. Vem vet vad som händer efter att man har disputerat? säger Rebecca.
För Linda Lundmark är den första disputationen en viktig milstolpe för forskarskolan.
– Ja, men det betyder allt, säger hon.
Hon beskriver en stark stolthet, samtidigt som hon betonar att det är Rebecca som har gjort arbetet.
– Jag har ändå en väldigt liten del i det hela. Hon har ju gjort allt arbete, men jag känner ändå en stolthet. Hon har gjort ett så fantastiskt fint jobb. Och hon har varit viktig för forskarskolan genom att vara närvarande i det vi har gjort, säger Linda Lundmark.
