Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 19 dec, 2018

Forte-medel till projekt för psykiskt stöd i glesbygd

NYHET Idag finns etablerade metoder för psykosocialt stöd till personer med svåra psykiska problem, som har starkt stöd i forskningen. Trots detta är tillgängligheten på̊ evidensbaserade insatser för målgruppen i praktiken fortfarande låg, något som är särskilt tydligt i glesbefolkade områden.

Metoderna som har presenterats i de nya nationella riktlinjerna för allvarlig psykisk ohälsa, och som innehåller kunskap lämplig för många diagnosgrupper, kommer oftast från större städer med tillgång till specialiserade resurser. Då blir det en stor utmaning att implementera dem i glesbygden, där resurserna är ansträngda, avstånden är långa och där det kan vara svårt att få stöd för att utveckla och tillämpa dessa metoder.

Forskare på Umeå universitet har nu fått 3,9 miljoner från Fortes nya satsning på tillämpad välfärdforskning, för att kartlägga och studera hinder för och möjligheter till utveckling av en evidensbaserad praktik i glesbygden, och det är de fyra nordligaste länen som står i fokus för satsningen. Projektledare David Rosenberg och Professor Urban Markström, Institutionen för Socialt arbete, och forskaren Linda Sundberg vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, ska under tre år jobba tillsammans med nyckelaktörer i kommunerna som är intresserade av att satsa på en så kallad Research Practice Collaboration (RPC), där lokala behov och utvecklingsfrågor driver en kunskapsbaserad anpassning av evidensbaserade metoder i en glesbygdskontext. I en RPC börjar man med lokala behov och resurser och söker sedan med stöd av forskarna lösningar som är kunskapsbaserade och effektiva.

David Rosenberg och Linda Sundberg jobbade direkt med Socialstyrelsen under tiden de nya nationella riktlinjerna togs fram. Under våren möttes de på en konferens om remissversionen, och började diskutera att det fanns en brist på forskning kring och förståelse för hur effektiva metoder kunde anpassas och implementeras i mindre befolkade områden. De började leta upp andra forskare som har studerat detta och modeller som har utvecklats i t.ex. norra Kanada, och där man har hittat innovativa sätt att ta hänsyn till olika hinder, men även de speciella resurser och tillgångar som finns i ett mindre samhälle. Samtalet blev så småningom en ansökan. Urban Markström anslöt till gruppen då det fanns ett behov av ett tydligt implementeringsperspektiv, och forskarna började ta kontakt med FoU och kommunpersonal för att få ihop en "praktiknära" ansökan.

Att alla medborgare i Sverige, även de med de mest allvarliga psykiska funktionsnedsättningarna, har en rätt till de bästa evidensbaserade metoderna är en självklar utgångspunkt för projektet. Och på samma sätt som i andra sammanhang, kommer metoderna som fungerar bäst på glesbygden inte att se ut precis som de i London, New York eller Stockholm – men de kan vara lika effektiva om forskare och verksamhetsansvariga, tillsammans med brukarna som upplever dessa hinder, kan jobba ihop.

Formell titel:
Hur kan en evidensbaserad praktik förverkligas i svenska glesbygdskommuner?
Utveckling och utvärdering av en modell för implementering av nationella riktlinjer för stöd och behandling vid schizofreni.

Text: David Rosenberg