Gynnsamt år för svamp i våra skogar

Plocka kantareller är ett nöje för många svenskar.

BildMostphotos

Det har varit mycket fruktkroppar av vissa matsvampar i år som kantareller och stensoppar.

Varför är det så mycket svamp i skogen i år?

– Ja om vi då det visste! Det har varit mycket fruktkroppar av vissa matsvampar i år som kantareller och stensoppar, både den vi kallar Karljohansvamp och rödbrun stensopp liksom andra soppar. Det kan vi konstatera men vi vet fortfarande väldigt lite om varför det är så stor variation i fruktkroppsbildning mellan år. Vi vet från svampar som går att odla i laboratorium att förändrade förhållande som temperaturskiftning kan initiera fruktkroppar där sporer bildas. Mykorrhizasvampar som kantarell och stensopp går dock i princip inte att odla i labb och vi vet faktiskt inte varför det skiljer så mycket i antal mellan år. Vi brukar ju säja att regniga sensomrar gynnar fruktkroppbildning men det finns egentligen inga vetenskapliga belägg för det.

Vilka är de vanligaste matsvamparna?

– Det är ju kantarell och också trattkantareller som de flesta eftertraktar. Sedan är det så att det kanske är individuellt vilka svampar vi tycker är riktigt goda, min svärfar höll citrongul slemskivling som den godaste och min mamma nejlikbrosking, annars är rimskivling en god svamp som också är Västerbottens landskapssvamp.

Ulla Carlsson-Granér, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

BildElisabet Carlborg

Är svampen ett nyttigt livsmedel?

– Det beror ju på vilken svamp vi talar om, smörgåspålägget vegemite som tillverkas med jästsvampar är rik på B-vitamin och köttersättningsprodukten quorn, som framställs från en mögelsvamp, är proteinrikt. Men de matsvampar vi plockar innehåller mest vatten och kan inte direkt användas som energikälla även om de innehåller en del vitaminer.

– Själv föredrar att torka de flesta svampar förutom kantarell. Näringsämnen blir visserligen  mer koncentrerade men sedan blöter vi ju upp svampen igen så fortfarande är det mest vitaminer vi får i oss av svamp.

Vad forskar du om i stora drag?

– Jag är ju egentligen ingen storsvampsforskare utan jag har haft mer fokus på mikrosvampar. Min forskning har handlat om spridning och effekter av parasitsvampar på växter, till exempel hur avståndet mellan växtpopulationer påverkar sjukdomsspridning. Inte så förvånade ser vi samma mönster som vid andra sjukdomar, när det finns mycket växter nära så sprids sjukdomar lätt och när växterna är isolerade mindre sjukdom, men kommer parasiten dit blir många växter sjuka då de inte har någon resistens. Just nu är jag involverad i ett spännande postdoktorprojekt där betydelsen av akvatiska mikrosvampar, så kallade pisksvampar, på näringskedjor i havet är i fokus. Det är ett område som vi i dag vet väldigt lite om.

Varför valde du att plugga biologi och hur kom det sig att du blev forskare?

– Intresse för natur och djur har jag haft sedan jag var liten och familjen var ute en del i skog och fjäll. Jag tänkte först bli agronom men det var på den tiden för inriktat på storskaligt jordbruk så jag sökte mig till biologiprogrammet och Umeå universitet då jag längtade norrut till snön. Under utbildningen gjorde vi en del projekt med forskningsfokus och jag tyckte det var otroligt spännande. Sedan ledde det ena till det andra och forskningen blev kring växter och svampar även om jag trodde jag skulle bli zoolog. Numer utgör forskning bara en lite del av min tjänst men jag får utlopp för vetgirigheten också genom att hålla mig uppdaterad för den undervisning jag gör.

Vad undervisar du om på svampsidan?

– På kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap tar vi upp svampar på lite olika sätt, inom kurserna Artkunskap och systematik och Inventering av biologisk mångfald. Svampars betydelser inom ekosystem som nedbrytare, mykorrhiza och parasiter, och också som indikatorer för biologisk mångfald, behandlas i våra ekologikurser, till exempel kurserna Hållbart skogsbruk och Skogsekologi. I veckan var vi på svampexkursion med andraårsstudenterna som läser biologiinriktningen inom kandidatprogrammet för biologi och geovetenskap och några av dess studenter gör också ett projekt där de inventerar taggsvampar.