"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-08-30

Hur kan politiken påverka elevers mående i skolan?

NYHET Svenska skolbarns mående har försämrats de senaste tio–tolv åren enligt flera olika mätningar. Hur påverkar utformningen av skolan barnens mående och trivsel och vad kan politikerna göra för att förändra det? Frågan går till Björn Högberg, lektor vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

Text: Johanna Fredriksson

Björn Högberg bedriver kvantitativ forskning om elevers hälsa i förhållande till skola och skolpolitik. I sina studier har han tittat på olika enkätundersökningar och statistiskt material från bland annat Folkhälsomyndigheten, Skolverket och PISA (Programme for International Student Assessment) för att finna intressanta samband.
Enligt hans studier känner elever i dag större stress, nedstämdhet, huvudvärk och sömnsvårigheter jämfört med början av 2000-talet, och fler upplever att de inte hör hemma i skolan.
Det mesta tyder dessutom på att svenska elever hälsa försämrats även i en internationell jämförelse.
– De mår inte sämst i alla jämförbara höginkomstländer, däremot mår de bland de sämre. Och det som utmärker är att jämfört med länder som har lika stor försämring så har förändringen över tid varit mest negativ i Sverige, säger Björn Högberg.

Både hög- och lågpresterade mår dåligt

Hans forskning visar att det är både låg- och högpresterande elever som mår dåligt i skolan. Skolmisslyckande nöter ned självförtroendet och skadar känslan av framtidsutsikter. Medan det hos högpresterande elever finns en hög grad av psykisk ohälsa som är relaterad till en prestationsbaserad självkänsla och höga krav.
– Eleverna har ofta konkreta mål på vad de vill ha ut av utbildningen. De är målmedvetna i sitt studerande och vet att de behöver A i allt för att komma in på exempelvis läkarutbildningen. Det kan orsaka en konstant stress för man måste prestera på topp hela tiden för att uppnå det här, säger Björn Högberg.

Han menar att det är påtagligt att flickor mår sämst, både i allmänhet och i skolrelaterad stress. Enligt en studie från 2019 har upplevelse av stress fördubblats hos flickor i åk 5, 7 och 9 mellan 2009 och 2018.

Under åren 2010–2012 skedde en rad större skolreformer, vilket bland annat resulterade i en ny läroplan – LGR11. Björn Högberg menar att reformerna sannolikt har bidragit till försämringen av elevernas mående. 
– Det förefaller ganska okontroversiellt att säga att det sker en påtaglig försämring kring de här åren i Sverige, säger han och hänvisar till flera upprepade undersökningar från PISA, Skolverket och Göteborgs universitet, som med flera olika typer av mått på skolrelaterad psykisk hälsa visar på en påtaglig försämring.

Vad i reformen har störst betydelse menar du?
– Framför allt de nya betygssystemen (från MVG–IG till A–F), nya kunskapskrav , fler nationella prov i fler ämnen och striktare behörighetskrav för att komma in på gymnasiet. Man måste prestera bättre för att överhuvudtaget komma in på gymnasiet, säger han.

Han vill även särskilt lyfta fram något som kallas icke kompensatorisk betygssättning. Det betyder att i varje ämne finns visst antal kunskapskrav, för att nå exempelvid A i betyg, måste eleven ha som lägst B på alla betygskrav. Har eleven E på ett så blir hela betyget som högst D.
– Betyget styrs av den sämsta prestationen. Vilket innebär att eleverna måste prestera på topp hela tiden, säger Björn Högberg.

Det är just mätning av prestation som elever uppfattar som stressande.

Han menar att det är ett problem att fokus flyttats från innehållet i undervisningen till mätningen av prestationen.
–  Från elevens perspektiv handlar skolan mycket om att veta vad man ska göra för att nå ett visst betyg på de olika kunskapskraven. Det är just mätning av prestation som elever uppfattar som stressande. Dessutom kan det vara ganska vagt vad det är som gör att de uppfyller målet. All kunskap går inte att göra tydligt, utan att det blir trivialt, säger han.

Kostar mer att misslyckas i dag

Utöver det har det skett en kulturförändring där betyg redan från grundskolan har betydelse för hur det ska gå för eleverna senare i livet.
– Ganska mycket av varför elever är stressade och har ångest i skolan har inte att göra med vad som händer i skolan. Om man ser det ur ett långsiktigt historiskt perspektiv har samhället organiserats om så att människors möjligheter på arbetsmarknaden blivit starkt avhängigt hur det går för eleverna i skolan. Vi har väldigt tajt koppling mellan utbildningsmeriter och arbetsmarknad, säger Björn Högberg.
– Det gör att ungdomars framtida möjligheter i livet är avhängiga hur det går i skolan och insatserna i skolan blir mycket högre än de var förr i tiden. Det kostar mer att misslyckas i skolan i dag än det gjorde för 50 år sedan.

Det låter som att arbetsmarknadspolitiken kan påverka skolpolitiken?
– I någon mån är det så. Man ska inte lasta skolan för allt det här. Men det är inte heller bara arbetsmarknadspolitiken, det är en kultur som har utvecklats. Det finns färre enkla jobb i dag och fler arbetsgivare som kräver mer formella utbildningsmeriter. För att vara handläggare på en myndighet förr räckte en gymnasieexamen, nu ska man ha en kandidatexamen på universitetet för det. Fast jobbet som utförs inte nödvändigtvis har förändrats.
– Jag skulle vilja se fler möjligheter på arbetsmarknaden och högre status för dem som inte satsar på teoretiska utbildningar, säger Björn Högberg.

Ny läroplan kan bidra till förändring

Från och med hösten 2022 används en ny läroplan i svensk skola – LGR22 – i vilken det skett en viss justering gällande betygssättningen. Björn Högberg tycker det skulle vara intressant att titta på hur måendet hos elever har förändrats efter den reformen.
–  Skulle man göra en hypotes utifrån mina tidigare studier skulle man säga att den försämring som skett sedan reformerna 2010–2012 delvis bryts i samband med det här, då vissa förändringar som jag menar har varit negativa för elevernas mående har tagits tillbaka eller modifierats, säger han.

Läs mer om Björn Högberg och hans forskning

Björn Högberg
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 91 74